ESO lyfte under tisdagen embargot angående upptäckten av det giftiga ämnet fosfin i Venus atmosfär, en upptäckt som skulle kunna indikera förekomsten av utomjordiskt liv. En forskningsartikel publicerades i tidskriften Nature Astronomy under eftermiddagen den 14 september och finns även här på ArXiv.
Länge har det i såväl forskning som science fiction spekulerats i huruvida det vore möjligt för liv att existera i Venus atmosfär. Trots att planetens yta är ett sönderbränt ökenlandskap, med temperaturer på över 460 °C, som lider under ett tryck motsvarande 92 jordatmosfärer blir förhållandena i bemärkelse av temperatur och tryck desto mer jordlika på en höjd av 48-60 kilometer ovanför ytan. Det är framför allt detta som har gett upphov till hypotiserandet av förekomsten av liv runt den ogästvänliga planeten.
Nu förefaller det som om chanserna för primitivt liv har ökat markant – åtminstone om man helt okritiskt ser till den nya upptäckten av fosfin i venusatmosfären. Fosfin är en giftig och illaluktande gas som på jorden förekommer i djupet av träsk, myrar och även i tarmarna hos vissa djur. Gasen är även mycket brandfarlig, högt reaktiv med partiklar i jordatmosfären och därmed inkompatibel med de allra flesta livsformerna på vår planet. Av en forskningsrapport från 2019 framgår det emellertid att riklig förekomst av fosfin i en planets atmosfär skulle kunna utgöra en biosignatur, det vill säga tecken på liv. Livsformerna ifråga skulle dock begränsas till anaeroba mikroorganismer som inte fordrar syre för att överleva.
Upptäckten gjordes av ett internationellt forskningsteam, lett av professor Jane Greaves vid universistet i Cardiff, som använde sig av 45 av 66 antenner i Atacamaöknen som tillsammans utgör ALMA-teleskopet. Genom att observera Venus på en våglängd av 1 millimeter fann de små förekomster av fosfin i atmosfären (20 ppb). Detta är inte tillräckligt för att utesluta andra möjligheter än utomjordiska organismer men likväl har forskarna genom uppföljande beräkningar av naturliga icke-biologiska processer på planeten kunnat konstatera att det troligtvis endast högst en tusendel av de uppmätta mängderna fosfin som uppstått genom processer som sådana.
Fosfinet har detekterats på en höjd av ca. 53-61 kilometer över ytan där temperaturen är uthärdliga 30°C och trycket 0,5 bar men möjligheten finns att gasen kan ha bildats på lägre höjd för att sedan sprida sig högre upp i atmosfären. Ett problem för potentiellt liv i Venus atmosfär är dock den syramättade miljön som gör att levande organismer snabbt skulle brytas ned och eftersom fosfin även påträffats i atmosfärerna hos gasjättarna Jupiter och Saturnus är det för tidigt för att bortse från att fosfinets ursprung lika gärna skulle kunna vara ett resultat av okända fotokemiska eller geologiska processer. För det slutliga avgörandet krävs ytterligare experiment och det optimala vore givetvis utförandet av mätningar på plats vid ett framtida återvändande till Venus.
