Forskare inom astronomi har en långt större klimatpåverkan än snittet för andra yrken. Det slås fast i flera forskningsartiklar i tidskriften Nature Astronomy, och i en debattartikel på The Conversation.
Astronomer som arbetar i bland annat Australien, Tyskland och Hawaii har alla räknat fram hur mycket koldioxidutslöpp som deras arbete leder till. Det handlar om drift av stora teleskop – som CFHT på Hawaii – men också om flygresor och beräkningar som görs med kraftfulla datorer.
Utsläppsnivåerna skiljer sig mycket mellan länder, beroende på vilken slags forskning som bedrivs, och hur kraftförsörjningen i olika länder ser ut. Australien är mer fossilberoende än Tyskland, till exempel, vilket också gör att australiensiska astronomer står för större utsläpp än tyska.
Datorer står för den största andelen av de beräknade utsläppen. Många astrofysiker genomför tunga beräkningar för att undersöka universums utveckling, stjärnor, galaxer och mörk materia. Datorkraften för dessa projekt använder mycket ström.
Ännu har ingen räknat på hur stort den svenska astronomins klimatavtryck är. En som är intresserad av frågan är Matthew Hayes, astronom vid Stockholms universitet och en av en handfull svenska astronomer som är med i det globala nätverket Astronomers for Planet Earth. Häromåret var han medarrangör till en konferens i Stockholm med fokus på datorberäkningar inom astronomi.
Datorernas potentiella påverkan på klimatet är viktig, tycker Matthew Hayes. Forskarnas analys är spännande, tycker han, och förslagen att byta programmeringsspråk från populära Python till tyngre alternativ som C++, eller uppstickare som Julia, är intressanta.
Men andra åtgärder kan kanske göra mer för planeten, menar Matthew Hayes. Vad forskningen får fram i slutändan beror egentligen på summan av all programkod som vi kör, förklarar han, och det är inte uppenbart vad som är mest energikrävande.
– Vilket slags användning kostar egentligen mest koldioxid, och vad kan man spara på? Det vill jag gärna veta, säger han.
Astronomen Carmen Toribio vid Chalmers arbetar bland annat med data från radioteleskop som ALMA och LOFAR. Superdatorer håller ju upp hela radioastronomin, säger hon. Dagens nyaste teleskopprojekt har med hållbarhet redan vid planeringsstadiet, påpekar hon, men det är bra att astronomer rannsakar sig själva och sin bransch nu när klimatnödläget är ett faktum.
– Jag tycker att det är väldigt viktigt att utvidga analysen av vår klimatpåverkan. Då får vi nya perspektiv och kan göra strukturella och djärva förändringar. Vill vi hålla astronomin levande för framtida generationer så kommer inte lösningarna vara enkla.
