20 år av mänsklig närvaro på rymdstationen ISS

Efter Apolloprogrammets lyckade månlandning 1969 var det många som började undra över vad nästa steg skulle bli. Idén om en rymdstation var inget nytt, redan 1883 publicerade Konstantin E. Tsiolkovsky boken Free space där han inkluderade flera skisser på hur en framtida rymdstation skulle kunna se ut. På 50-talet utvecklade rymdpionjären Wernher von Braun flera idéer om ringformade stationer och när NASA grundades 1958 stod utvecklingen av en rymdstation högt på agendan.

När president John F. Kennedy 1961 annonserade drömmen om månen med målet att nå himlakroppen innan decenniets slut sattes en eventuell rymdstation tillsammans med NASA:s övriga verksamhet på paus. Det var inte förrän 1984 som den dåvarande presidenten Ronald Reagan började tala om USA:s nya planer på att bygga en kontinuerligt bosatt rymdstation och göra detta i samarbete med flera andra nationer.

Vid denna tidpunkt hade det redan satts flera mindre rymdstationer i omloppsbana kring jorden, däribland amerikanska Skylab och de sovjetiska stationerna Salyut 1–7 och Mir. USA, Japan, Kanada och nio ESA-medlemsstater, däribland Sverige, började nu utvecklingen av en ännu större rymdstation vid namn Space Station Freedom. När Sovjetunionen upplöstes 1991 gick även Ryssland in i projektet, som då döptes om till International Space Station, ISS. Mot slutet av 1998 skickades den första modulen upp och redan två år senare var ISS, bestående av två ryska moduler från den avbrutna Mir-2 och en amerikansk, redo att bli bebodd. Den första expeditionen, passande nog döpt till Expedition 1, anlände den 2 november 2000– och sedan dess har rymdstationen aldrig stått tom.

I måndags, den 2 november 2020, var det därmed 20 år sedan de första astronauterna flyttade upp till ISS. Nu har 240 människor från 19 olika länder besökt stationen, däribland Sveriges första astronaut Christer Fuglesang som gjort fem rymdpromenader på ISS. I september 2019 blev Jessica Meir den andra svenska medborgaren och den första svenska kvinnan att flyga till ISS, där hon tillsammans med Christina Koch även utförde den första helt kvinnliga rymdpromenaden. Som astronaut stannar man på ISS i normalt sex månader upp till ett år, men det är inte bara utbildade astronauter som fått se rymdstationen från insidan. Totalt sju ”civila” rymdturister har flugit till ISS, miljardären Charles Simonyi har varit där två gånger. 

Det ursprungliga syftet med rymdstationen var fokuserat på studier i mikrogravitation, men det är långt ifrån det enda som har åstadkommits sedan starten 2000. 20 år av kontinuerlig närvaro i rymden har möjliggjort forskning och framsteg inom otaliga discipliner och idag har nästan 3000 experiment från över 100 länder genomförts på rymdstationen. Tack vare ISS har man kunnat genomföra långtidsstudier kring allt från hur människokroppen påverkas av tyngdlöshet och isolation till hur eld uppför sig i mikrogravitation till hur man odlar grönsaker 400 kilometer från marken!

Även om många av experimenten fokuserar på rymden och astronomi är det en övervägande andel forskning som syftar till att lösa problem här på jorden. Med hjälp av kameror kan astronauterna få en unik överblick över naturkatastrofer på jorden och skicka kritisk data till räddningsarbetare. I tyngdlöshet har forskare obehindrat kunnat studera celler och proteininteraktioner, vilket lett till genombrott inom forskning kring bland andra Alzheimers sjukdom, cancer och hjärtsjukdomar. Inte minst har man lärt sig hushålla med resurser till det extrema, på ISS återanvänds 93% av vattnet med hjälp av avancerade reningstekniker som kan komma att rädda miljontals liv här på jorden där rent vatten på många ställen fortfarande är en bristvara.

Just nu är ISS planerad att hållas aktiv till 2024, men både NASA och andra internationella partners har planer på att utöka detta till 2028. Samtidigt öppnas stationen upp för privata aktörer, SpaceX flög i somras sin första besättning till ISS och fler företag väntas följa. Kathy Lueders, chef på NASA:s Human Exploration and Operations Mission Directorate, förklarade under en online-konferens om ISS den 27 augusti i år att rymdstationen nu betraktas som en viktig stegpinne mot NASA:s dröm om att återigen sätta människor på månen 2024. Lueders uttryckte betydelsen av ISS för vår förståelse kring vad som krävs vid långtidsvistelser i rymden, kunskap som kommer bli livsnödvändig både om vi ska ta oss till månen och så småningom till Mars.

Frågan om vad som kommer hända med rymdstationen är alltså fortfarande inte helt löst. Det vi vet är att den forskning och kunskap som inhämtats på ISS under dessa 20 år inte bara förbättrat livet nere på jorden, utan även lagt grunden för hela mänsklighetens framtida rymdfart. 

Omslagsbild: ISS sett utifrån. Credit: NASA