Boliden i Uppland ”en riktig bjässe” – nu pågår letandet efter meteoriter

Veckans stora snackis i rymdsverige har varit boliden som skådades i Mellansverige och beräknas ha landat i Fjärdhundratrakten i Uppland. Både privatpersoner och meteorkameror kunde lördagen den 7 november observera en stor ljusblixt som under en kort tid lyste upp himlen runt halv elva-tiden på kvällen.

En bolid är en meteor, alltså en himlakropp som faller in i vår atmosfär. Mindre meteorer är det vi brukar kalla stjärnfall medan bolider är större och mer ljusstarka meteorer. Stjärnfall är vanligen orsakat av små bitar från kometer medan större meteorer och bolider oftare härstammar från asteroidbältet mellan Mars och Jupiter.

Att meteorer lyser beror på en glödande gas som omger rymdstenen orsakad av att de yttre lagren på stenen förbränns under färden. På grund av den höga farten, upp till tiotals kilometer per sekund i den övre atmosfären, förs den glödande gasen bort från stenen innan dess inre hinner bli varmt. Det är alltså inte något glödhett klot som faller mot oss utan en kall rymdsten.

Någon exakt definition för när en meteor ska falla under begreppet bolid finns inte men vanligen sägs gränsen gå vid en skenbar magnitud på -14. Den skenbara magnituden är ett mått på hur ljusstarkt något uppfattas från jorden och här gäller att ett objekt är mer ljusstarkt ju lägre värde det har på skalan. Som jämförelse har fullmånen en skenbar magnitud på -12,6 och solen -26,7.

Hur vanliga är meteorer? Räknar vi in även mindre ljusstarka meteorer, som stjärnfall, handlar det om tusentals varje dag. Men de flesta faller över havet och andra folktomma platser eller inträffar under dagtid och maskeras då av dagsljuset.

Ju mer ljusstarka meteorer desto ovanligare blir de. En tumregel är att antalet minskar med runt en tredjedel för varje steg på magnitudskalan. Meteorer med en skenbar magnitud på -14 är alltså cirka tre gånger så ovanliga som meteorer med en skenbar magnitud på -13.

Den nya svenska boliden har i dagarna uppskattas till en massa på 8 000–9 000 kilo och med en skenbar magnitud på -17. Det är tillräckligt stort och ovanligt för att väcka internationellt intresse. Eric Stempels, forskare vid Uppsala universitets institution för fysik och astronomi, har blivit flitigt kontaktad av medier under veckan för att svara på frågor om meteorer i allmänhet och den senaste boliden i synnerhet.

Eric Stempels har tidigare medverkat i Populär Astronomi med artikeln Kan vi spåra rymdstenarna? om att försöka spåra den meteor som föll ner över Värmland i april 2013. Han leder också projektet Swedish Allsky Meteor Network som bygger ut ett kameranätverk över Sverige med mål att kartlägga meteorers banor. För den nya svenska boliden behövdes förutom inhemska meteorkameror även hjälp från andra länder för att analysera nedfallet. Även lyckosamma ögonvittnen och andra observatörer har kunnat bistå med information och filmer för beräkning av bolidens bana.

Eric Stempels förklarar hur det aktuella arbetet med att analysera boliden går till.

– En analys av bolidens bana kan göras med hjälp av de meteorkameror som finns i Skandinavien. Det var tyvärr molnigt i Uppland, så inga svenska kameror har registrerat bolidspåret, annat än som ett ljussken som lyste upp himlen. Däremot har flera kameror i Norge, Finland och Danmark fångat boliden på film. Triangulering av kameraobservationer kombineras sedan med uppgifter från ögonvittnen och övervakningskameror för att bestämma bolidens bana i atmosfären och dess fart.

– Sedan kan man med hjälp av en så kallad fallberäkning (”dark flight analysis”) göra en uppskattning av nedfallsområdet. Detta stäms sedan av med lokala vittnesuppgifter. Eftersom inga lokala kameror observerade fenomenet finns det tyvärr en osäkerhet i bolidens bana, vilket gör att sökområdet i skrivande stund fortfarande är runt 10 kvadratkilometer stort. Vi för dessutom en diskussion om hur stor rymdstenen var, och hur den har brutit upp i mindre bitar.

Nu hoppas många på chansen att hitta meteoriter, alltså rester av meteoren, på marken vid nedslagsområdet. Det vore i sådana fall första gången i Sverige sedan 9 juni 1954, då Hökmarkmeteoriten slog ner i närheten av Skellefteå.

Enligt Swedish Allsky Meteors innebär den ovanligt stora massa som den nya boliden beräknas ha att det kan ha hamnat flera tiotals kilogram meteorit på marken. Hur mycket material som finns beror bland annat på hållfastheten i materialet och i hur många bitar som rymdstenen splittrades.

Eric Stempels är en av de som är ute och letar, vi passade på att fråga honom hur läget är ute på fältet.

Hur går letandet till rent praktiskt?

– När väl ett område har bestämts så börjar letandet på plats, som kan ske i grupp eller individuellt. Ett viktigt verktyg är en liten och stark magnet. Meteoriter har i regel ett högt järninnehåll och reagerar på magneter. Att gå skallgång på öppna fält kan snabbt ge resultat.

– I helgen hjälpte två amatörastronomiföreningar, från Uppsala och Västerås, till med ett koncentrerat sök på ett av fälten. Meteoritfallet attraherar också många inbitna meteoritletare, från såväl inom som utom landet. Det är lite som med svampställen – man delar viss information med varandra, men kanske inte alltid allt. Det gör det också lite svårt att samordna sökinsatser, men stämningen sökare emellan brukar vara god.

Varför är det så viktigt att hitta rester av meteoren och vad är det vi letar efter?

– Meteoriter är det äldsta materialet som finns att hitta på jorden, just därför att de har ett icke-jordiskt ursprung. Meteoriter är ca 4,5 miljarder år gamla, vilket är mycket äldre än den berggrund som finns omkring oss. Meteoriter berättar också om förhållanden ute i vårt solsystem, och om hur tillkomsten av vårt solsystem gick till. Det stora frågan just nu är vilken typ av meteorit som kommer att hittas, och vilka mineraler den innehåller.

Föreningen Örebro Astronomi uppdaterar flitigt med nyheter om boliden på sin Facebooksida. De ger även information och tips till dig som har planer att ge sig ut på meteoritjakt. Viktigast:

• Använd reflexväst och se upp med älgjakten!
• Avstå helt från att beträda sådd åkermark!
• Ta foto av meteoriten på plats, gärna med jämförelseobjekt.
• Lämna alltid in eventuellt fynd för analys och ange när, var och hur det hittades. Du får tillbaka det efter cirka en vecka.