Vår systerplanet Venus har på senaste tiden haft många blickar riktade mot sig, framförallt från den omdebatterade fosfinupptäckten som gjorde att diskussionen om liv på Venus blossade upp. Nu har Nasa valt ut två sonder som ska undersöka Venus ännu närmre. Målet är att förstå hur Venus, som i stora drag påminner mycket om jorden, har kunnat bli den varma, ogästvänliga planeten den är idag. Finns det en möjlighet att Venus var solsystemets första beboeliga planet, med oceaner och jordlikt klimat?

Venus har varit lite av en doldis bland solsystemets planeter, med relativt få specialiserade och riktade sonder. Detta beror dels på att planeten har en väldigt ogästvänlig miljö, med upp mot 500 grader varmt på ytan och en tjock atmosfär med ett 90 gånger högre tryck än det som finns här på jorden. De få sonder som tagit sig igenom atmosfären har slutat fungera efter knappa timmen, vilket gör Venus till en relativt oupptäckt värld i solsystemet.

Venus kallas oftast för systerplanet till jorden, då planeterna förutom att vara grannar, även är väldigt lika till storlek. Bildkälla: NASA
Venus kallas oftas för jordens systerplanet, då planeterna, förutom att vara grannar, även är väldigt lika till storlek. Bildkälla: Nasa

I höstas skrev Katja Lindblom om pågående och planerade uppdrag till Venus, där vi kan läsa om ett ökat intresse för Venus, bland annat från den japanska rymdorganisationen Jaxa med sonden Akatsuk. Nu vill Nasa ansluta sig till Venusforskningen: två sonder har fått grönt ljus och planeras att sändas till Venus någon gång år 2028-2030.

Den ena sonden, Davinci+ (Deep Atmosphere Venus Investigation of Noble gases, Chemistry, and Imaging) ska mäta innehållet i Venus atmosfär genom ett instrument som skickas ned genom atmosfären. Syftet är att förstå hur atmosfären har bildats och utvecklats över tid. Framförallt hoppas man kunna få bättre förståelse till vad som orsakade den skenande växthuseffekten hos Venus och finna ledtrådar till om det någon gång fanns en ocean med flytande vatten.

3D rekonstruktion av vulkanen Maat Mons på Venus, baserad på data från NASA:s sond Magellan från tidigt 1990-tal. Vulkanen tros vara aktiv, något som troligen kommer kunna bekräftas med hjälp av VERITAS.Bildkälla: NASA/JPL
En 3D rekonstruktion av vulkanen Maat Mons på Venus, baserad på data från Nasas sond Magellan från tidigt 1990-tal. Vulkanen tros vara aktiv, något som troligen kommer kunna bekräftas med hjälp av VERITAS. Bildkälla: Nasa/JPL

Davinci+ ska även ta de första högupplösta bilderna på Venus yta för att försöka svara på ifall Venus hade, eller har, kontinentalplattor. På jorden fungerar kontinentalplattor som stora ventiler där uppbyggd värme i jordens inre kan läcka ut, genom till exempel vulkaner. Här kommer målet med den andra sonden in: Veritas (Venus Emissivity, Radio Science, InSAR, Topography, and Spectroscopy) ska nämligen undersöka Venus geologiska historia genom att kartlägga dess yta. Veritas kommer att befinna sig i Venus omloppsbana och mäta höjdskillnader med hjälp av radar. Genom att göra 3D rekonstruktioner av ytan hoppas man kunna upptäcka eventuella aktiva vulkaner eller kontinentalplattor.

Nasas pressmeddelande hittar du här.

RELATERADE ARTIKLARMER FRÅN SKRIBENTEN

2 KOMMENTARER

Comments are closed.