Uppskjutningsdatum klart för James Webb Space Telescope

Rymdteleskopet James Webb Space Telescope (JWST) har äntligen fått ett datum för uppskjutning! 18 december i år planeras teleskopet skjutas upp från den europeiska rymdhamnen i Kourou, Franska Guyana.

Precis som rymdteleskopet Hubble, som är på plats i rymden sedan början av 1990-talet, kommer JWST att drar fördel av att befinna sig i rymden istället för på marknivå där ljuset från stjärnor och galaxer störs och hindras av vår atmosfär. JWST:s instrument är känsliga för infrarött ljus, som har längre våglängd än vanligt synligt ljus. Det gör att JWST kan se igenom stoftet som skymmer sikten när vi tittar i vanligt ljus. Astronomer kan därför se fram emot att bland annat kunna se vad som händer inuti stoftmoln där stjärnor och planeter bildas, undersöka exoplanetatmosfärer i detalj och se de allra första galaxerna som bildades i universums begynnelse.

Här i Sverige finns många astronomer som är involverade i projekt som kommer att använda sig av JWST, och tre av forskningsprojekten som redan har fått tid för observationer har projektledare som är verksamma vid svenska universitet. Från Oscar Klein Centre, Stockholms universitet, leder Angela Adamo ett projekt för att studera närbelägna galaxer och Emil Rivera-Thorsen leder ett annat där man ska studera en avlägsen galax som förstoras med hjälp av en gravitationslins – ett tungt objekt mellan oss och galaxen som böjer ljusstrålarna från galaxen så att vi ser en förstorad bild av den. Alexis Brandeker, också vid Stockholms universitet, leder ett projekt för att undersöka den heta superjorden 55 Cancri e närmare. Sverige är också med och finansierar ett av de vetenskapliga instrumenten på JWST, infrarödkameran Miri (Mid Infrared Instrument), och därigenom får den svenska Miri-gruppen som leds av Göran Östlin vid Stockholms universitetet också garanterad observationstid med JWST för sina forskningsprojekt.

Den första observationsomgången sätter igång så fort JWST kommit på plats och instrumenten testats och kalibrerats. Rymdteleskopet kommer då att befinna sig på den så kallade andra Lagrangepunkten (L2). Detta är en gravitationellt stabil plats för teleskopet, ungefär 1.5 miljoner kilometer från jorden, i rakt motsatt riktning från solen. Man förväntar sig att det kommer att ta ungefär två månader för teleskopet att nå L2 och därefter behövs cirka sex månader av testning och kalibrering innan de planerade observationerna kan sätta igång under andra halvåret av 2022.

Men innan det är dags för observationer ser vi alltså först fram emot uppskjutningen 18 december, och håller tummarna för att allt går enligt planerna! Om du befinner dig i närheten av Stockholm runt uppskjutningsdatumet så håll ögonen öppna. Stockholms universitet och Rymdstyrelsen kommer arrangera ett uppskjutnings-event där du kommer kunna prata med forskare som ska använda teleskopet.