En rymdkonferens i Göteborg: Rymdforum2021

I oktober i år hölls Rymdforum 2021 – en konferens med rymd i centrum. I föreningen Rymdforum som ligger bakom konferensen, återfinns bland annat Sveriges största rymdföretag – t.ex. Swedish Space Corporation och RUAG Space – och några kommuner med stor rymdverksamhet som Kiruna och Trollhättan. Årets tema var Rymd för en ny era, och Populär Astronomis gästreporter Ariel Borenstein var på plats och rapporterar här om konferensen.

Representanter för svenska rymdföretag och svensk rymdforskning samlades 11 – 12 oktober för att lyssna på det senaste inom svensk och internationell rymdverksamhet. De här rymdkonferenserna har ordnats sedan 2003, men denna gång hade man en bredare ansats än vanligt. Det handlade bl. a. om rymdpolitik, satellit-tjänster, rymdförsvar och nya företag. Vi hälsades välkomna av Göteborgs kommun, Chalmers och det företag som stod värd för konferensen: Cobham Gaisler. Också ordföranden för föreningen Rymdforum, Olle Norberg, önskade oss välkomna. Han är chef för Institutet för rymdfysik, men har tidigare varit både Generaldirektör för Rymdstyrelsen och Vicerektor för rymd på Luleå Tekniska Universitet.

Första temat: rymdpolitik

Först ut var Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning, forskning och även rymdverksamhet då konferensen ägde rum, och enligt korridorsnack på Rymdforum2021 mycket engagerad i Sveriges rymdverksamhet. Överhuvudtaget har de senaste regeringarna, både borgerliga och socialdemokratiska, ökat farten vad gäller svensk rymdverksamhet. En utredning om den statliga rymdverksamheten blev klar 2015 och 2018 kom den socialdemokratiska regeringen med en programförklaring för statlig rymd.

Vi kunde också lyssna på Marie-Louise Hänel Sandström, riksdagsledamot för M och engagerad i rymdfrågor. Enligt henne ser alla partier rymdforskning som ett prioriterat område. Axel Josefson,  ordförande för Göteborgs kommunstyrelse, gav oss information om Göteborgs-regionen och berättade att Väst-Sverige sysselsätter fler än hälften av alla som jobbar i landets rymdindustri och företagen i regionen står för 2/3 av landets omsättning i rymdbranschen.

Anna Rathsman, generaldirektör för Rymdstyrelsen, tog upp många intressanta trender inom svensk rymdverksamhet.  Rymdstyrelsen fick i december 2020 i uppdrag av regeringen att utreda hur en så kallad rymdlägesbild ska utformas. Med det menas att Sverige bör bevaka vad som sker i rymden vad gäller utrikespolitik, säkerhet och försvar. Sommaren 2021 redovisade Rymdstyrelsen sin utredning. Även ett nytt lagförslag för en uppdaterad rymdlag har presenterats under året, och kan börja gälla från januari 2023. Rymdstyrelsen fick höjda anslag i budgetpropositionen för 2020, med 150 miljoner mer varje år framöver. Under 2021 satsar regeringen 60 miljoner för en fortsatt utveckling av forskningsinfrastrukturen vid Esrange.

Tjänster och teknik

På eftermiddagen handlade det om tjänster som satelliterna erbjuder, samt om rymdteknik. Maxar Technologies bygger en 3D-modell av planetens hela yta! Kommunikation är ett av de stora användningsområdena för satelliter. Gustav Wikström från Ericsson gav oss en inblick i framtidens satellitnätverk, och Mats Andersson berättade om hur hans företag Forsway skapar kostnadseffektiv internet i länder där behovet är stort, men det inte finns så gott om kapital.

Kapital var för övrigt ämnet för två talare: Det handlade om rymdinkubatorn Innovatum Science Park i Trollhättan, men också om kapitalbehovet inom EU för rymdverksamhet.

Blocket om teknik som avslutade första dagen är det bäst att jag förbigår utan kommentar. Jag är ekonom och begrep inte så mycket av ”Graphene materials for aerospace applications” eller ”Unik GaN-on-SiC halvledare för högeffektsförstärkare”.

Måndagen avslutades med besök på Universeum, med utställning om rymden och middag bredvid  ett gigantiskt akvarium. Stora fiskar simmade lojt förbi, och hänsynsfullt nog innehöll middagen ingen fiskrätt.

New space, en flyggeneral och hållbar rymd

Den trend inom rymdverksamhet som benämns New Space handlar om ny teknik och miniatyrisering. Ny teknik har gjort det möjligt att bygga små kraftfulla satelliter, och som en följd av det uppstod behov av små kraftfulla raketer!

New Space var temat på morgonen under konferensens andra dag. Tony Azzarelli från en brittisk intresseorganisation för den nya privata rymdverksamheten, Access Space Alliance, samt Roger Walker från Esa gav en bild av läget just nu och framöver.

Marknader som kommer att blomstra är så kallade cubesats och small sats i relativt låga banor, små satelliter i höga banor, och olika typer av satellittjänster, speciellt inom kommunikation. Flera stora satellitnätverk håller på att skapas för att ge bredband över hela planeten. Prognosinstituten räknar med att om tio år kommer minst 40.000 satelliter att kretsa kring jorden.

Jörg Spurman från tyska företaget Rocket Factory Augsburg som testar sina raketer på Esrange berättade om företagets raketer. Deras raket ska kunna lyfta en satellit på 1,3 ton i omloppsbana, vilket placerar den i ett mittensegment vad gäller lyftkapacitet, mellan alla nya raketer med lyftkapacitet mellan 50 och 1.200 kg, och t.ex. SpaceX med raketer som kan lyfta 10 ton. 

Efter grandiosa prognoser om alla dessa raketer och satelliter kom så Luc Piguet från Clearspace och pratade om rymdskrot. Satelliterna skjuts upp, utför sina uppdrag och sedan blir de rymdskrot. Clearspace bygger en satellit som ska fånga in döda satelliter med hjälp av en gripklo. Den här bärgningsfarkosten ska sändas upp 2025 för att testas.

Säkerhet och hållbarhet

Efter New Space tog konferensen ett brett samhällsgrepp, med många presentationer om rymdens betydelse för nationell säkerhet, samt om hållbarhet. Några exempel: ”Rymdens betydelse för svensk säkerhetspolitik” (Kristoffer Hallgren från FOI) och ”Agenda 2030- rymdverksamhetens bidrag” (Tobias Edman från Rymdstyrelsen). Mest intryck gjorde dock Mats Helgesson – före detta chef för Sveriges Flygvapen. Han bedömer att Sverige behöver göra stora förbättringar av sin militära rymdkapacitet.

Forskning om och utforskning av rymden

Det sista blocket av föreläsningar på tisdag eftermiddag handlade om rymdforskning. Gabriella Stenberg Wieser är ju nationell kändis efter sin medverkan i Fråga Lund. Denna gång berättade hon att forskningen om Venus tagit fart, trots att planeten är höljd i dimma och det är väldigt hett på ytan.

Institutet för rymdfysik bidrar med instrument till Indiens farkost ISRO Venus Orbiter (Shukrayaan) som ska sändas iväg  om några år. USA planerar att sända två farkoster till Venus, DaVinci och Veritas, och ska till och med försöka sig på att landa en sond på ytan.

Andra forskare som föreläste var David Parker från ESA som berättade om Europas planer på utforskning av solsystemet och Carina Persson som är professor på Chalmers och pratade om exoplaneter.

Meteorologen Adam Dybbroe från SMHI gav oss information om den nya vädersatelliten Arctic Weather Satellite. Den ska gå i polär bana och ge förbättrade väderprognoser. Svenska rymdföretag, bl.a. OHB Sweden och Omnisys, har erhållit i uppdrag från ESA att bygga Arctic Weather Satellite.

Rymdforum 2021 avslutades med att Olle Norberg tackade alla som medverkat, och önskade oss välkomna till Rymdforum2023, var det än kommer att gå av stapeln.

Text och foto av Ariel Borenstein. Redigerad för hemsidan av Katrin Ros.

Omslagsbilden visar två små kubsatelliter. Bild: Esa/GomSpace.