I två studier ledda av forskaren Simone Scaringi vid Durhams universitet i Storbritannien har man för första gången upptäckt en ny typ av nova – en mikronova. Liksom en vanlig nova sker en mikronova på ytan av en vit dvärgstjärna, men släpper ut endast en miljontedel av energin i några få timmar.

– Det här fenomenet utmanar vår förståelse över hur termonukleära explosioner sker i stjärnor. Vi trodde vi förstod detta, men med den här upptäckten finns det helt nya möjligheter för att de ska uppstå*, säger Simone Scaringi i ett pressmeddelande från Eso

Konstnärlig illustration som visar ett binärt system med en vit dvärg och en kompanionstjärna. Vid vita dvärgens pol syns en mikronova. Bildkälla: Mark Garlick
Konstnärlig illustration som visar ett dubbelsystem med en vit dvärg och en kompanjonstjärna. Vid den vita dvärgens pol syns en mikronova. Bildkälla: Mark Garlick

En vanlig nova bildas när en vit dvärg i ett dubbelsystem börjar stjäla materia, framförallt vätgas, från sin kompanjonstjärnas yttre atmosfär. Vätgasen lägger sig som en skiva kring den vita dvärgen och dras in över tid. 

Väl vid den vita dvärgens heta yta kan fusion av väte ske, vilket triggar explosioner över hela stjärnans yta som får den att lysa starkt i flera veckor. Mikronovor å andra sidan lyser endast upp under ett fåtal timmar, vilket i den nya studien kan förklaras med att explosionerna sker på mindre områden på den vita dvärgens yta.

– Vätgasen kan hållas kvar vid de magnetiska polerna hos vissa vita dvärgar, så att fusionen endast sker vid polerna*, förklarar Paul Groot, medförfattare till studien och astronom vid Radbouduniversitetet i Nederländerna, i pressmeddelandet från Eso. 

Just dessa vita dvärgar har extremt starka magnetfält som leder vätgasen mot polerna, där den faller ned mot den vita dvärgens heta yta och triggar mikronovaexplosioner.

Mikronovan upptäcktes när Simone Scaringi och hans team analyserade data från rymdteleskopet Tess, där de fann ett starkt och flyktigt ljussken. När de letade vidare, hittade de ytterligare två liknande sken. 

– Dessa explosioner är troligtvis relativt vanliga, men då de är så pass kortlivade är det svårt att hinna observera dem*, förklarar Simone Scaringi.

Konstnärlig illustration som visar ett binärsystem där mikronovor kan ske. Den vita dvärgen stjäl materia från sin kompanionstjärna, vilket bildar en skiva av väte. Den vita dvärgens starka magnetfält leder vätet till polerna, där det faller till den heta ytan och triggar en explosion – en mikronova. Konstnärlig illustration: ESO/M. Kornmesser, L. Calçada
Konstnärlig illustration som visar ett dubbelsystem där mikronovor kan ske. Den vita dvärgen stjäl materia från sin kompanjonstjärna, vilket bildar en skiva av väte. Den vita dvärgens starka magnetfält leder vätgasen till polerna, där den faller ned på den heta ytan och triggar en explosion – en mikronova. Bildkälla: ESO/M. Kornmesser, L. Calçada

Med uppföljande observationer med Esos teleskop VLT kunde man bekräfta att ljusskenen kom från just vita dvärgar.

– Dessa observationer var essentiella för tolkningen av våra resultat och för upptäckten av mikronovor, säger Simone Scaringi.

Pressmeddelandet från ESO hittas här.
Artikeln i Nature där ljusskenen först upptäcktes hittas här.
Artikeln i Monthly Notices of the Royal Astronomical Society där ljusskenen bekräftas komma från vita dvärgar, och döps till mikronovae hittas här.

*Citat översatta från engelska. 

 

1 KOMMENTAR

Comments are closed.