I veckan som gick avslutades årets upplaga av Astronomdagarna, denna gång på Chalmers i Göteborg. Vid sidan av alla forskare, de flesta doktorander, som presenterande sin forskning, viktes en hel session och ett panelsamtal åt det som på engelska omtalas som ”public outreach”, det vill säga alla de olika initiativ där vetenskaplig kunskap tillgängliggörs för en bredare allmänhet. Av en presentation levererad av Robert Cumming, astronom och kommunikatör vid Onsala Space Observatory, stod det klart att svensk astronomi är synnerligen väl rustad för ändamålet. Med tidskrifter som bland annat Populär astronomi och amatörastronomernas Telescopium, en utbyggd och aktiv föreningsverksamhet, både lokalt och nationellt, liksom med en uppsjö av vetenskapscentra, planetarier, folkobservatorier och liknande, finns det alla förutsättningar att nå ut brett. Nu kan ytterligare en arena infogas i raden: nämligen det nyligen invigda besökscentrumet vid Onsala-observatoriet.

Stora utställningshallen. Foto: Johan Kärnfelt.

Besökscentrumet invigdes den 27 september i år och är uppfört alldeles i närheten av några av observatoriets stora antenner. Havet bildar fond och kombination är dramatisk. Det stora 25-metersteleskopet drar förstås ögonen till sig, men så också de nya tvillingantennerna som, tillsammans med likande antenner runt om i världen, bland annat genom att ta sikte på avlägsna kvasarer används för att kalibrera vår tidhållning och för att hålla koll på hur kontinentalplattorna rör sig. Till bilden hör också de hjortar som tillsynes obekymrat strövar över området.

Robert Cumming, astronom och kommunikatör vid Onsala-observatoriet, släpper in till besökscentrat. Foto: Johan Kärnfelt.

Själva besökscentrumet har en lite förbryllande arkitektur. Från utsidan ser det ut som en svart låda som har kantrat ner i gråberget på ena sidan, och när jag besökte det i anslutning till konferensen hade jag först svårt att få ihop alla vinklarna. Väl på insidan klarnade bilden där arkitekturen på ett elegant sätt bidrar till både rymd och dynamik. Här finns plats för en stor utställningshall, föreläsningssal, filmrum, kök, liksom ett kontrollrum för de små Salsa-teleskopen, avsedda för övningsobservationer för vem som må vara intresserad (två av dessa skymtar i huvudbilden ovan).   

Själva utställningen är under uppbyggnad, men redan nu finns en hel del på plats. Anslaget tar i första hand sikte på skolungdom, och i utställningen kan man bland annat ta del av ALMA-teleskopet i Chile i lego, en discokula som använder solen som lampa och därmed projicerar små solbilder över hela hallen, liksom en tämligen utmanande station där det gällde att försöka förstå sig på skalan från det allra minsta (kvarkar) till det allra största (galaxhopar).

Anläggningen är som sagt i första hand inriktad på skolelever i olika åldrar, men även andra intresserade har möjlighet att besöka. Man öppnar för bokningar från och med början av 2023. Har man inte besökt observatoriet tidigare, är det helt klart en sevärdhet. Blir det aktuellt, glöm inte att parkera telefonerna i flygplansläge – de stora antennerna ser möjligen sovande ut, men observationer pågår dygnet runt, och mobiltelefonerna stör de känsliga instrumenten.

ALMA-teleskopet utfört i lego. Foto: Johan Kärnfelt.
Discokula som projicerar solbilden på golv, väggar och tak i utställningshallen. Foto: Johan Kärnfelt.