Med ovanstående bild från James Webb Space Telescope vill Populär astronomi önska alla läsare en riktigt God Jul och ett Gott Nytt år.
Bilden, som släppte för bara några dagar sedan, porträtterar en galax känd som NGC7469. Galaxen återfinns i stjärnbilden Pegasus och befinner sig på ungefär 220 miljoner ljusårs avstånd från jorden. Den är förhållandevis ljusstark och är därför inom räckhåll för mindre teleskop, och har förstås fotograferats många gånger tidigare. Nu har alltså även Webb-teleskopet fångat den på sina sensorer.
Observationen är del av ett större projekt där man studerar närmare tvåhundra galaxer som lyser speciellt starkt i infrarött ljus. Det som gör just denna galax intressant är att den härbärgerar en så kallad AGN (Active Galactic Nucleus). Galaxens kärnparti lyser extremt starkt, vilket kopplas till gas och damm som faller in i det supermassiva svarta hål som finns längst in i kärnan. Dessutom genererar strålningstrycket från kärnpartiet en bogvåg i det interstellär mediet en bit ut från kärnan där en snabb nybildningen av stjärnor pågår. Det är bland annat denna relation som intresserar forskarna bakom bilden.
Det mest slående i bilden är förstås de sex diffraktionsspikarna. Dessa är en artefakter, och skapas när inkommande ljus bryts vid kanterna av Webb-teleskopets speglar. Liknande spikar återfinns på alla fotografier av starka stjärnor tagna med olika typer av reflektorteleskop. I just detta fall är det inte ljuset från en enskild stjärna som bryts, utan det som kommer från själva AGN:n i galaxens centrum. Detta kan ju också vara värt att tänka på när det är dags för Kalle och hans vänner på Julafton. När Disney en gång började teckna stjärnor i sina filmer, tog man med sig de diffraktionsspikar som teleskopen genererar. Stjärnor som blott prickar gör sig förstås inte lika bra när Benjamin Syrsa sjunger in julen.
