För tjugo år sedan, den andra juni 2003, sköts rymdsonden Mars Express upp, med bland annat svensk last. Mars Express är Europas första rymdsond till en annan planet och har uppvisat prestanda som gått långt förbi förväntningarna. Än idag fortsätter sonden att förse forskarna med värdefulla data om framförallt Mars atmosfär.
Sverige spelar en viktig roll inom projektets framgång genom satellitinstrumentet ASPERA-3 (Analyzer of Space Plasmas and Energetic Atoms), som utvecklades vid Institutet för Rymdfysik (IRF) i Kiruna. Instrumentet riktar sig till att mäta hur joner, elektroner och neutrala atomer flödar i och kring Mars atmosfär. Man har bland annat kunnat mäta de kontinuerliga jonflödena från atmosfären och avgöra hur mycket material som går förlorat ut i rymden. Detta kan ge underlag till att ta reda på vad som hänt med det vatten som en gång fanns på planeten.
Mars Express har under sina tjugo år vid Mars hunnit med över 20 000 varv runt den röda planeten, fotograferat 98,8% av ytan och hämtat in data som ligger till grund för över 1200 publicerade artiklar.
När Mars Express skickades iväg var det med målet att uppdraget skulle vara i ett Marsår (687 jorddygn), men efter tjugo år är sonden fortfarande fullt aktiv. Hur länge den kommer fortsätta leverera data är svårt att säga, men den kommer ligga kvar i sin omloppsbana kring planeten i minst 50 år. Efter det möter den troligen sitt öde genom att falla in i atmosfären och brinna upp.
