För första gången har nu det hyperavancerade Vera Rubin-observatoriet öppnat sitt öga mot rymden. Redan de första tio timmarna av observationer ledde till miljontals nyupptäckta galaxer och tusentals nya asteroider inom vårt solsystem. Det är ett litet smakprov på kommande tio år då teleskopet ska kartlägga hela södra halvklotets stjärnhimmel.
Förr fick man välja; antingen observera små delar av himlen i hög detalj eller observera stora delar av himlen i låg detalj. Det förstnämnda ger möjligheten att fånga avlägsna, ljussvaga objekt. Det kan till exempel vara små stjärnor och dess exoplaneter, eller mycket avlägsna galaxer. Det sistnämnda görs för att fånga flyktiga fenomen, sådant som ändrar sig snabbt, under loppet av timmar, dagar eller veckor. Exempel är asteroider i vårt solsystem som rör sig synbart inom sådana tidsrymder, eller supernovor, stjärnor som exploderar.
Vera Rubin-observatoriet är ett revolutionerande teleskop som kombinerar båda metoderna. Det har både hög noggrannhet och kan söka av stora delar av himlen samtidigt. Från toppen av berget Cerro Pachón i Chile har den klar sikt genom den torra ökenluften över hela södra halvklotets stjärnhimmel. Nu i slutet av juni, efter sammanlagt 20 års arbete, varav 10 års bygge, öppnade det upp för att börja observera!
Vem var Vera Rubin som observatoriet är namngivet efter? Likt observatoriet var hon revolutionerande. Hon upptäckte att galaxers yttre roterar snabbare än vad de borde göra och att förklaringen kommer med det som kom att kallas för mörk materia. Hon lyckades också slå igenom som professionell astronom i en tid då kvinnor knappt fick vara akademiker. Läs mer om Vera Rubins otroliga historia och Vera Rubin-observatoriet i senaste numret av Populär Astronomi (2025 nummer 2).
Södra halvklotets stjärnhimmel är, i motsats till norra halvklotets, inte helt kartlagd än av flera anledningar. Rent historiskt sett så finns det helt enkelt fler teleskop och forskningsinstitut på norra halvklotet. Sådana kartläggningar är viktiga då de bidrar med fler, hittills okända, källor att studera så att astronomer ej stirrar sig blinda på redan kända objekt.
Teleskopet blir ännu ett bidrag till den moderna astronomins ”big science”-era; forskning baserat på extremt stora uppsättningar data. Det kommer att ta cirka tusen bilder varje natt. På så vis kartlägger det hela natthimlen var fjärde natt. Detta kan det göra tack vare dess enorma kamera som anses vara världens största digitala kamera. Tidsaspekten här är viktig för att spåra kortvariga och snabba fenomen. Till exempel innehöll Vera Rubin-observatoriets första testbilder flera tusen nya asteroider. Teleskopet lär också hitta många interstellära objekt som passerar genom solsystemet. Idag är två sådana kända (1I/’Oumuamua och 2I/Borisov) och en tredje blev möjligen identifierad i dagarna av Atlas-projektet. Dessa steniga och isiga besökare hör inte till solsystemet och är därför viktiga att studera då de är som budbärare med information om miljön i rymden mellan stjärnorna.
Bilder från Vera Rubin-observatoriet kommer publiceras så lättillgängligt att alla kan utforska dem. Redan ligger de första bilderna uppe på verktyget, skyviewer.app.
Omslagsbild: Vera Rubin-observatoriet och södra stjärnhimlen. Bild: RubinObs/NOIRLab/SLAC/DOE/NSF/AURA/W. O’Mullane
