Månen fungerar som en osynlig motor i den rödhalsade nattskärrans liv. Det visar en långtidsstudie från Lunds universitet, där forskare följt fåglarnas beteende under mer än tio år. Resultaten pekar på att månens faser styr allt från jakt och energisparande till flytt och häckning – ett exempel på hur himlen påverkar jordens ekologi.
När månen är full kan nattskärran jaga insekter under stora delar av natten, men under mörka nätter krymper möjligheterna till några minuters jakt i skymning och gryning. Det är en energibalans som fågeln knappt klarar.
– Det här är ett djur som lever på marginalen. Utan månljus går energibudgeten helt enkelt inte ihop, säger Anders Hedenström, professor i biologi vid Lunds universitet.
Forskarna har använt multisensor-dataloggar som dygnet runt registrerar flygaktivitet, kroppstemperatur och beteende hos fåglarna. Under de mörkaste nätterna går fåglarna in i ett tillfälligt viloläge där kroppstemperaturen sänks, en ovanlig men nödvändig strategi för att spara energi.
Månens rytm syns varje månad
Studien, som publicerats i tidskriften Science Advances, visar att nattskärrans aktivitetsmönster följer månens 29-dagarscykel året runt. Effekten är tydligast i områden nära ekvatorn, där nätterna är långa och skymningen kort.
– Skillnaden mellan fullmåne och nymåne är avgörande, säger biologiforskaren Gabriel Norevik, som bidragit till studien, och fortsätter
– Molnighet påverkar förstås ljuset, men det syns inte tydligt i våra data. Däremot vet vi att månens höjd över horisonten spelar roll.
I Sverige, där sommarnätterna är ljusa, blir månens betydelse mindre, men när fåglarna befinner sig i Afrika är månen en central resurs. Vårflytten startar inte vid ett visst datum, utan när fåglarna har hunnit bygga upp tillräckliga energireserver, vilket ofta sker cirka två veckor efter fullmåne.
– De svenska nattskärrorna är på flyttning just nu, och många rapporterar sedda fåglar på typiska sträcklokaler som Ottenby på Öland, säger Anders Hedenström. Vid nästa fullmåne, 31 maj, bör de flesta ha anlänt till sina häckningslokaler och hanarna spelar för fullt. Honorna lägger ägg direkt på marken.
Gabriel Norevik beskriver månadsskiftet maj–juni som en idealisk tid att höra arten.
– Nätterna är då utmärkta för att lyssna efter deras surrande spel. I månljuset kan man till och med se dem flyga runt och vakta sina revir, säger han.
Ljusföroreningar kan rubba den naturliga rytmen
En central fråga är hur artificiellt ljus påverkar en art som är så starkt synkroniserad med månens faser. Kan ljusföroreningar fungera som en slags permanent fullmåne?
– Lite naivt kan man tänka sig att mer ljus skulle gynna nattskärrorna eftersom de får mer tid att födosöka, säger Anders Hedenström. Men artificiellt ljus kan också påverka när fåglarna häckar och i förlängningen när ungarna kläcks. Om kläckningen sker vid fel tidpunkt riskerar förutsättningarna att inte vara optimala. Att rubba naturliga förhållanden är sällan gynnsamt.
Gabriel Norevik betonar att artificiellt ljus inte beter sig som månljus.
– Nattskärror spenderar vanligtvis somrarna i skogsmarker i södra och mellersta Sverige och numera även längs Norrlandskusten, långt från bebyggelse. Själva häckplatserna påverkas antagligen inte av direkta ljusföroreningar, men vi vet inte om skyglow från närliggande städer kan spela roll.
Fler arter följer månens cykler
Nattskärran är inte ensam om att leva i månens rytm. Forskargruppen har även sett månrelaterade beteenden hos svartseglare, en art som häckar i Klippiga bergen i USA och övervintrar i Amazonas.
– Vi hittade månljusrelaterade variationer i deras nattliga flyghöjd, säger Anders Hedenström. Under en månförmörkelse i januari 2019 såg vi dessutom en direkt effekt då alla fåglarna störtdök till lägre nivåer.
Även vadare kan födosöka hela natten vid fullmåne, särskilt i inlandet där tidvattnet inte styr.
– Vi kommer troligen att upptäcka många fler exempel på månrelaterade beteenden, säger Anders Hedenström. Tekniken gör det möjligt att se sådant vi tidigare inte kunnat mäta.
Studien visar hur djupt månens faser är inbyggda i jordens ekologi. För nattskärran är månen inte bara ett ljus på himlen, den är en tidsreglerare, en energikälla och en förutsättning för överlevnad. I en värld där artificiellt ljus förändrar natten blir förståelsen av dessa månbundna system allt viktigare.
