I augusti skrev vi att gåtan om de korta, mörka gammablixtarna kunde vara nära sin lösning, efter lite av en falsk start i våras.

Bild: ESO
Efterglöden efter den korta gammablixten den 7 juli, porträtterad av det danska 1,5-meters teleskopet hos ESO i Chile. Cirkeln markerar efterglödens position – resten av den suddiga pluppen är antagligen gammablixtens värdgalax. (Bild: ESO)

Men gammablixten den 7 juli upptäcktes av gamla satelliten HETE-2, spårades sedan även i synligt ljus, och i veckans nummer av tidskriften Nature avslöjar bland andra svenska och danska astronomer vad man lärt sig av den. Kort sagt: kortisarna ligger rätt långt bort, de är mindre ljusstarka än sina långa kusiner, och till skillnad från dem verkar de inte vara kopplade till supernovaexplosioner. Då kan de inte vara bara magnetarer, så slutsatsen är att det måste vara två krockande neutronstjärnor som orsakar varje kort gammablixt.
Pressrelease på danska hos Dark Cosmology Center i Köpenhamn
Pressrelease hos ESO
Artikel i Nature News