Planeten Uranus har ett gäng ringar som upptäcktes så sent som 1977, och plåtades sedan av sonden Voyager 2 på 80talet. Nu är det ett guldläge för att studera dem från jorden, då vi för första gången ser dem så att säga från sidan. Både Keckteleskopet på Hawaii och Hubbleteleskopet i rymden har tagit nya bilder på de smala och rätt okända ringarna, och skumt nog verkar de inte stämma längre med Voyagers bilder. Den inre, så kallade zeta-ringen verkar till och med ha flyttat på sig med flera tusen kilometer. Stoftet och stenarna som utgör ringarna har i varje fall utvecklats under de senaste 30 åren. Forskaren Mark Showalter säger till New Scientist att planeters ringar är förvånansvärt föränderliga. Att studera dem är, menar han, mindre som geologi och mer som att studera vädret.
Originalartikel hos Science Express
Keckbilderna hos University of California Berkeley
Hubbleteleskopets bilder på hubblesite.org
ESO har nytagna bilder på Uranus med ringarna och månarna
Andra bloggar om: planeter, Uranus, rymden, astronomi, ringar
Uranus’ föränderliga ringar. I de här infrarödbilder är lyser planeten bara svagt, och det syns hur ringarna inte riktigt sitter där de gjorde när Voyager 2 svängde förbi 1986. (Bild: I. de Pater (UCB)/H. B. Hammel (SSI Boulder)/W. M. Keck Observatory)