Gästinlägg: Julmusikens astronomi

Populär Astronomis kulturredaktörer Maria Sundin och Peter Ekberg har lyssnat på julmusik med vetenskapliga öron.

Maria och Peter

Några dagar innan jul strömmar julmusiken ur högtalare både ute och inne. Efter att ha letat efter astronomiska anknytningar i pop- och rockmusik till en artikel i Populär Astronomi nr. 4 2011 (med tillhörande lista på Spotify där alla kan bidra) visade det sig att en liten julinspirerad uppföljningstext var på plats.

Den symbol som eventuellt kan ha astronomiska anknytningar är framförallt stjärnan i Betlehem. Det mest troliga astronomiska förklaringarna till Betlehemsstjärnan är en komet, en supernovaexplosion eller en planetkonjunktion och det senaste alternativet verkar stämma bäst. Om de tre vise männen var astrologer/astronomer borde ett sådant fenomen ha intresserat dem.

I ”Gläns över sjö och strand” (lyssna på Vikingarnas version) möter vi en stjärna som tändes i österland och som glänser över sjö och strand. För att kunna avgöra om det finns en naturvetenskaplig förklaring till Betlehemsstjärnan skulle vi behöva veta tidpunkt och plats där den sågs. Det finns en del oklarheter runt Jesus födelseår, men det verkar som att 4-7 år f. Kr är troligt. Olika översättare av Bibeln i olika tider och länder har tolkat ursprungstexten på sina egna sätt. Frågor som dyker upp är: syntes stjärnan i öst, rörde den sig mot öst, kom de vise männen från öst? Texten säger oss egentligen ingenting om i vilken rikting eller var på himlen stjärnan kunde ses.

Att stjärnan leder ”ej bort men hem” skulle man kunna tolka som att den rör sig eller att det indikerar en viss riktning. Eventuellt kan det stå att stjärnan gjorde en heliakal uppgång i öst i gammal grekisk text i Bibeln. Det innebär att stjärnan syns strax innan gryningen i öst efter
att ha varit osynlig bakom solen ett tag. I texten får vi veta att ”barnen och herdarna följa dig gärna”. Att orientera sig efter stjärnorna har förekommit i många kulturer.

I sången ”Det strålar en stjärna” (lyssna på Tomas di Levas version), strålar den blida stjärnan definitivt i öst: ”I öster på himlen hon står”. Därefter antyds att det är en stjärna som först syntes för 2000 år sedan och sedan dess har lyst: ”Hon lyst över världens oro och strid i nära tvåtusende år”. Så här inför jul passar vi på att hoppas att 2012 blir ett år med mindre oro och strid än 2011. Texten indikerar också att stjärnan blir ljusare runt jul, vi får veta att: ”När dagen blir mörk och snön faller vit, då skrider hon närmre, då kommer hon hit och då vet man att snart är det jul”. Här skulle vi kunna tänka oss en variabel stjärna men det är osannolikt att den skulle ha en period som sammanfaller med vårt år. Det står också att stjärnorna tindrar som mest vid jul, och åtminstone på nordliga breddgrader är stjärnhimlen riktigt mörk så här års!

I klassikern ”When you wish upon a star” är det oklart om det är Betlehemsstjärnan som det refereras till. Här får vi reda på att en stjärna får många krafter vid födelsen och en av dem är att kunna uppfylla önskningar: ”When a star is born, they possess a gift or two. One of them is this: They have the power to make a wish come true”. Det är en sång som famnar en önskedröm. Det spelar ingen roll vem du är, fattig, rik, berömd eller okänd, alla önskningar går i uppfyllelse bara hjärtat finns med i önskningen: “When you wish upon a star, makes no difference who you are. Anything your heart desires will come to you. If your heart is in your dream, no request is too extreme”. Tänk om det vore så enkelt! Rådande astronomiska teorier om stjärnbildning tar inte upp att stjärnor kan fixa önskningar, men Kulturredaktionen skall ändå göra ett försök: Vi tar sikte mot stjärnorna och önskar er alla en riktigt fin jul!

Maria Sundin och Peter Ekberg, rymdkultur@popast.nu