Den 15 januari samlade rymdteleskopet Gaia in stjärnljus för sista gången. Sedan uppskjutningen i december 2013 har Gaia bidragit till en revolution inom astronomi, från kartläggningen av vår galax till upptäckten av en ny typ av svarta hål. Men trots att teleskopet nu förbereder sig för en lång vila, har Gaias upptäckter knappt börjat.
– Gaia har gett oss den mest omfattande bild hittills av hur Vintergatan ser ut, berättar Andreas Korn, astronomiforskare vid Uppsala universitet. Han är en av forskarna som tagit fram parametrar från de data Gaia samlat in, bland annat på stjärnors kemiska innehåll.
Tack vare Gaia har mycket av det som astronomer tidigare bara anat om Vintergatan bekräftats, och många detaljer sticker ut ännu tydligare än innan.
– Exempelvis kan vi se hur spiralarmarna ser ut, att Vintergatans skiva är förvriden, och hur komplexa strukturer det finns i Vintergatans halo, säger Andreas Korn.
För Gaias 10-årsjubileum intervjuade Populär Astronomi och flera av de svenska astronomerna som bidragit till Gaia, däribland Lennart Lindegren, professor emeritus vid Lunds universitet som är en av upphovsmännen bakom Gaia. Att Gaia har lett till ett paradigmskifte inom astronomi är tydligt, men trots att teleskopet vinkar adjö, fortsätter astronomernas jobb idogt.
– Omkring 400 personer världen över jobbar fortsatt med att bearbeta och analysera data från Gaia, berättar Andreas Korn. Trots att Gaia nu stänger sina speglar mot universum, är det inte ens hälften av den insamlade datamängden som publicerats än.
Gaia har nämligen överträffat sig självt. Tack vare stabilt rymdväder, och en smidig transport ut i rymden, har teleskopets bränsle räckt dubbelt så länge som förväntat. Istället för 5,5 års observationer sitter man nu på 11 års data. För varje observation Gaia gjort blir dess data mer precisa, och astronomer kan utröna ännu fler detaljer och göra säkrare upptäckter. År 2026 kommer det fjärde datasläppet, som innehåller de första 5,5 årens data. I slutet av decenniet väntas även ett sista datasläpp med alla sammanställda data.
– Inför det fjärde släppet ska data för uppemot 15 000 exoplaneter tas fram, och Gaias databas för exoplaneter kommer att vara ett otroligt viktigt komplement till befintliga databaser och framtida projekt, förklarar Andreas Korn.
”Det har varit en fantastisk resa med Gaia!”
Men nu är alltså Gaias bränsletank snart tom. Innan teleskopet skickas till en säker bana och stängs ned den 27 mars, ska den sista omgången data skickas ned till jorden, och ytterligare tekniska tester ska genomföras. Rymden är nämligen en ogästvänlig plats, både för människor och teleskop. Under sina 11 år i rymden har Gaia blivit träffad av små meteoriter och blivit utsatt för solstormar. De sista testerna ska bland annat utvärdera hur Gaias komponenter mår efter sin tid i rymden. Man hoppas kunna dra nya lärdomar om detta för framtida rymdteleskop.
Andreas Korn är dock inte sorgsen över Gaias adjö.
– Det har varit en fantastisk resa med Gaia! Mycket slit, många möten och telekonferenser, men vilka resultat! Att pensionera teleskopet efter 11 år är en milstolpe för projektet men eftersom vi fortsätter jobba med dess data finns det inga skäl att vara melankolisk, avslutar han.
Här kan du läsa artikeln från Gaias tioårsjubileum ur Populär Astronomi 2/2023.
