Två rekord sattes på julafton 2024 av rymdsonden Parker Solar Probe. Sonden flög då närmare solen än någon annan rymdsond tidigare gjort, drygt 6 miljoner km från solens yta. Dessutom rörde den sig vid tillfället i 191 km/s, fortare än något annat människotillverkat föremål. Parkersonden kretsar i en bana runt solen och har till uppdrag att samla data om solens yttre atmosfär, koronan. Radiosignaler från sonden bekräftar att den klarat julaftonens närpassage.
Rymdsonden Parker Solar Probe, eller Parkersonden, sköts upp 2018 av USA och kretsar i en avlång bana runt solen. Längst bort från solen når Parkersonden ut till Venus bana och omloppstiden är ca 3 månader. Sonden har sedan 2018 gjort 21 allt mer närgångna passager förbi solen. Tidigare har ingen rymdsond kunnat göra så ingående mätningar av koronan.
Koronan är solens yttre atmosfär, med temperatur mellan 1 och 3 miljoner grader och med låg täthet. I koronan uppkommer solvinden, den ström av laddade partiklar som orsakar polarsken här på jorden. Koronan är några hundra gånger varmare än solens yta, vilket förbryllar forskarna. En fullständig förklaring av uppvärmningen saknas ännu, men troligen är solens magnetfält inblandat. För djupare förståelse har data från Parkersonden redan fått betydelse.
Solen glimmar blank och trind
”Solen glimmar blank och trind”, skrev Bellman. Sett från Parkersonden var solen väldigt trind på himlen under julaftonens rekordnära passage. Nasas tabeller över sondens rörelse visar att minsta avståndet till solytan var 6 200 000 km. Därifrån sett har solen en skenbar diameter på drygt 11 grader. Har du en gammal cd som ligger och skräpar? Håller du upp den på utsträckt arm får skivan samma skenbara storlek som solen sett från Parkersonden på julafton.
En varm sommardag inuti en masugn
När Parkersonden passerade som närmast solen hade den ingen radiokontakt med jorden. Redan på annandag jul nådde dock de första radiosignalerna efter passagen fram till markkontrollen i amerikanska Maryland.
För att skydda mätinstrumenten ombord har Parkersonden en värmesköld som är drygt 11 cm tjock. Skölden består av ett stelnat skum av kol, mellan två kolplattor. Temperaturen på solsidan blir som mest ca 1400 grader Celsius, medan sondens instrument på baksidan håller ca 30 grader Celsius. Skillnaden är som mellan en masugn och en varm sommardag. Det är strålningen direkt från solytan som hettar upp värmeskölden. Trots sin extremt höga temperatur värmer inte koronan upp Parkersonden särskilt mycket, eftersom koronan har mycket låg täthet.
På nyårsdagen kom data från sonden som visade att mätinstrumenten fungerat som planerat under passagen. Bland instrumenten på Parkersonden finns en kamera, och instrument som mäter elektriska och magnetiska fält. Dessutom finns instrument som räknar och mäter laddade partiklar (till exempel elektroner och heliumkärnor) som är vanliga i solvinden.
Resultat från Parkersonden har bland annat presenterats i specialnummer av The Astrophysical Journal (2020) och Astronomy & Astrophysics (2021). Mätningar under ytterligare två solpassager är planerade, i mars och juni 2025, och Populär Astronomi återkommer till sondens upptäckter.
.jpg){kind=link}