Den kommande veckan kommer Floridas himmel att lysas upp av raketen United Launch Alliance Delta IV Heavy, som kommer att bära på NASA:s nya solsond. Uppskjutningen är planerad att ske mellan 11-23 augusti (kanske samma dag som den partiella solförmörkelsen den 11 augusti) och kommer att bli starten på ett nytt spännande uppdrag i vårt solsystem.
Sonden med namnet Parker Solar Probe är NASA:s första sond att bli döpt efter en fortfarande levande människa, nämligen astrofysikern Eugene Parker. På sent 50-tal var Eugene Parker den första att föreslå att strålning och materia slungas ut ifrån vår sol i ofantligt höga hastigeter. Idag kallar vi det fenomenet solvindar vilket bland annat är upphovet till de norr- och sydsken som vi ser kring jordens magnetiska poler.
Parker är ett passande namn för solsonden vars uppdrag är att delvis undersöka just solvinden och solens yttre, den så kallade koronan. Genom att använda gravitationen från Venus kommer sonden att gradvis slungas närmre och närmre solens yta, för att slutligen nå en höjd av 6,2 miljoner kilometer från solens yta (eller 0,04 astronomiska enheter, det vill säga 4 % av avståndet mellan jorden och solen). Sonden är planerad att göra sju sådana här djupdykningar mot solens yta under loppet av sju år.
Solen värms upp av fusion längst inne i dess kärna. Värmen färdas mot solens yta, strålar ut i rymden och når delvis oss här på jorden. Forskare har dock upptäckt att solen är nästan 300 gånger varmare i dess atmosfär, koronan, än vid ytan. Syftet med Parker sonden är att försöka förstå vad för process, eller processer, som är orsaken till att koronan fortsätter att värmas upp efter det att materian lämnat solens yta.
Med Parker vill man också förstå hur solvinden kan accelereras upp till sådana otroligt höga hastigheter. Mätningar visar på att den högenergetiska vinden rör sig i nära 1,6 miljoner km/h, alltså mer än hälften av ljushastigheten. Forkarna hoppas kunna svara på dessa frågor genom att kartlägga och mäta strukturen och rörelserna hos solens magnetiska fält.
Sonden kommer som mest behöva utstå en solintensitet 520 gånger starkare än den som upplevs vid jordens omloppsbana. För att klara av detta är instrumenten skyddade av en 11,4 centimeter tjock solsköld av förstärkt kol, designad för att klara av temperaturer kring 1400 grader Celsius.
Förutom att hittills vara den första sonden att besöka solen så pass nära, är det även den första sonden som NASA skickar till solen. Ett annat uppdrag till solen är ESA:s motsvarighet, Solar Orbiter (SolO), med planerad uppskjutning år 2020. Med SolO hoppas man också kunna svara på de frågor som NASA ställer sig samt få en bättre bild av hur solutbrotten, som skapar solvindarna, uppstår.
Liksom Parker kommer SolO rotera kring solen närmre än tidigare sonder gjort med hjälp av gravitationen från Venus. SolO kommer bära med sig tio instrument till solen, varav instrumentet som mäter radio- och plasma vågor (RPW) delvis kommer att byggas utav Institutet för rymdfysik i Uppsala. Instrumentet är unikt på SolO då det kommer ta mätdata både nära solen under djupdykningarna samt vid längre avstånd. Med hjälp av detta instrument kommer man kunna mäta hur solens elektriska och magentiska fält ändras med tiden, vilket underlättar i förståelsen av hur solvinden faktiskt uppstår.
Att förstå hur solen, vår närmsta stjärna, fungerar och ändras med tiden, hjälper forskare att få en bättre bild av hur solen påverkar oss här på jorden och vad vi kan förvänta oss i framtiden (som när en solstorm stoppade den svenska flytrafiken). Solforskning underlättar också för forskare att få en bättre bild av hur andra stjärnor utvecklas och förbättrar de nuvarande modeller man har av stjärnor. Eugene Parker ser mycket fram emot de resultat man kommer kunna få och säger att vi med säkerhet kommer att bli överraskade, det blir vi alltid, säger han i NASA:s pressmeddelande.
