Mer och mer rymdskrot tar plats i den nära rymden och hotar att försvåra för framtida rymdaktivitet. Populär Astronomi har läst Esas nya rapport om rymdskrotet och vad som kan göras åt det växande problemet.
Rymdskrot är ett snabbt växande problem för världens rymdnationer. Den nära rymden, där de flesta satelliterna håller till, är inte bara hemvist för ungefär 7000 aktiva satelliter, utan också för tusentals avsomnade satelliter, uttjänta raketsteg, liksom myriader mindre fragment efter kollisioner och (medvetna) sprängningar. Dessa fragment, som far runt okontrollerat i rymden, riskerar att skapa en kedjereaktion där satelliter träffas, slås sönder och genererar än mer fragment, vilka i sin tur kan träffa andra satelliter. I ett värsta-scenario skulle det som i branschen omtalas som Kessler-effekten kunna stänga den nära rymden helt för mänskliga aktiviteter.
Nyligen släppte European Space Agency (Esa) sin årliga rapport om rymdskrot, och man slår inledningsvis fast att den nära rymden är en i sammanhanget ändlig resurs. Det börjar helt enkelt bli trångt i de mest attraktiva banorna, dels för att antalet satellituppskjutningar ökar generellt, och dels för att antalet avsomnade satelliter i dessa banor blir allt fler.
Idag återinträder i genomsnitt tre satelliter eller uttjänta raketsteg om dygnet. I många fall är det kontrollerade nedtagningar, men det rör sig också om satelliter som får sina banor rubbade av solvinden eller av friktion skapad av den allra yttersta delen av vår atmosfär. Men detta räcker inte.
För att frigöra utrymme, och för att minska risken för kollisioner, behöver rymdindustrin agera mer kraftfullt. Esa har i sammanhanget gått före och tagit fram en policy, vilken signerats av anslutna nationer och rymdföretag, och som reglerar både hur satelliter konstrueras, hur de styrs och övervakas, och hur de ska tas ner när de har tjänat ut. På sikt hoppas man kunna hejda utvecklingen.
Men inte heller detta räcker, menar Esa. Det finns fortfarande tusentals gamla satelliter där ute som man inte kommer åt. För att hantera detta utvecklar nu ett schweiziskt företag, på Esas uppdrag, en rymdsond byggd för att plocka ner gamla satelliter, Clear Space 1. Sonden, som planeras att skjutas upp 2028, ska försöka ta ner Esa-satelliten Proba-1. Clear Space 1 kommer först att närma sig satelliten. Utrustad med fyra griparmar, kommer den sedan att fånga upp och låsa fast den. Därefter kommer sonden att styra tillbaka mot jorden så att både sonden och satelliten brinner upp under återinträdet.
Om Clear Space 1 blir framgångsrik, så öppnas ett nytt fönster för rymdindustrin, där rymdrenhållning kan bli en ny affärsmodell. Andra liknande initiativ är på gång, bland annat i Japan, och förhoppningsvis ska tekniken vara tillräckligt utvecklad om några år för att den ska kunna börja göra reell skillnad.
