På tordagskvällen 5 juni 21.17 – efter 141 dagars rymdfärd – var det dags för den svenska konstnären Mikael Genbergs lilla röda stuga att landa på månen. Men vid landningen tappade man kontakten med rymdfarkosten och man förmodar nu att den kraschat vid landningsförsöket. Detta är inte första gången mänskligheten försökt skicka föremål ut i rymden. Vi tar en titt på bilar, dinosaurieskelett och legofigurer som sänts ut från jorden.
I 25 år hade konstnären Mikael Genberg arbetat på den lilla röda stuga som den 15:e januari i år lyfte mot månen. Där skulle den placerats ut av en månströvare, och därmed bli det första huset på månen. Från början var målsättningen att huset skulle vara 3 meter brett, 2 meter djupt och 2,5 meter i takhöjd, vilket skulle göra det tillräckligt stort för en vuxen människa att stå upprätt i. Till slut landade storleken på det mer lätthanterliga 12x10x8 centimeter, för att det skulle få plats på den månströvare som skulle placerat ut det.
Igår, torsdag 5 juni klockan 21.17, skulle det japanska rymdföretaget Ispaces farkost Resilience med månhuset ombord ha landat på månens yta. Ispace rapporterar dock att man vid landningssekvensen förlorade kontakten med farkosten och inte lyckades återuppta den. Man förmodar därför att farkosten kraschlandat – och att den lilla röda stugan förstörts i kraschen.
– Det är ingenting som lyckats, sa konstnären Mikael Genberg till SVT efter kraschlandningen. Ja, vi fick ett hus på månen, men inte på det sättet som planerat kanske.
Att mjuklanda på en annan himlakropp är inget lätt uppdrag. Förra gången företaget Ispace gjorde ett försök lyckades de sätta ner månlandaren – men den hamnade på kanten av en ravin och tippade över. Att däremot skicka ut föremål i rymden utan att låta dem landa är något mer genomförbart, och den lilla röda stugan är inte det enda ovanliga föremålet som har skickats ut i rymden. För sju år sedan sköts en fullt utrustad Tesla bärandes på en docka i astronautdräkt upp i omloppsbana av SpaceX på den nya raketen Falcon Heavys jungfrufärd. I handskfacket låg verk av science fictionförfattarna Isaac Asimov och Douglas Adams.

Även Lego har tagit sin rymdkollektion till nya höjder. När Junouppdragen sköts iväg mot Jupiter fanns inte bara instrument för att studera gasjättens atmosfär, väder och magnetfält med ombord. Tre små fripassagerare fick plats i form av Legofigurer föreställande den romerska guden Jupiter, gudinnan Juno och vetenskapsmannen Galileo Galilei som var en av de första att studera gasplaneten.

De kanske mest kända föremål som har skickats upp är nog de gyllene skivor som följde med Voyager 1 och 2 på deras långa färd ut ur solsystemet. På dessa återfinns information om människan, ljudfiler med naturläten, musik och hälsningar på 55 olika språk. Syftet med skivorna är att ge en bild av mänskligheten och livet på jorden ifall att ett annat intelligent liv någon dag plockar upp någon av de två sonderna.

Alla astronauter har inte alltid varit nöjda med den rymdmat de tillhandahålls under rymdfärderna. När John Young 1965 skulle åka på den första bemannade flygningen i Geminiprojektet smugglade han med en smörgås med rimmad nötbringa som han delade med sin kollega Gus Grissom. Smörgåsen smulades sönder i processen och de båda astronauterna fick en ordentlig tillsägelse av Nasa vid återkomsten, eftersom man befarade att smulorna hade kunnat störa elektroniken och de känsliga system ombord. Liknande smörgåsar blev därefter strikt förbjudna ombord på Nasas framtida rymdfarkoster, men andra maträtter som avviker från den klassiska rymdmaten har senare fått flyga med. 2001 blev Pizza Hut den första pizzarestaurangen att leverera en hel pizza hela vägen till rymdstationen ISS.

Rymdstationer hade redan innan dess tagit emot ovanliga besökare. 1985 sköts en bit ben och ett äggskal från dinosaurien Maiasaura Peeblesorum upp till den amerikanska rymdstationen Skylab 2. Tretton år senare fick ett kranium från en Coelophysis följa med till den ryska rymdstationen Mir.

Det verkar alltså inte som att vi människor nöjer oss med att själva åka upp till rymden. När vi väl lämnar jorden och ger oss iväg mot nya horisonter vill vi gärna ta med oss delar av vår hemplanet, ibland för att visa att vi har varit där men ibland också för att komma ihåg var vi kom ifrån. Frågan är vilket föremål hemifrån som får följa med den första människan till Mars?







