För fem år sedan landade strövaren Perseverance på Mars, vid kratern Jezero. Den 45 kilometer breda kratern har forskare länge misstänkt att den en gång i Mars historia varit en stor sjö. Nu visar analyser av borrprover från kratern att vatten inte bara funnits där, men också påverkat och lämnat spår i berggrunden.
– Vi kan se att berggrund som ursprungligen bildades nere i Mars skorpa från het magma har lyfts upp och sedan omvandlats i kontakt med vatten från kratersjön och koldioxid i Mars atmosfär, säger Sanna Alwmark, forskare vid Miljö- och geovetenskapliga institutionen vid Lunds universitet, som bidragit till forskningsstudien som publicerats i tidskriften Science.
Borrproverna som Perceverance har samlat in har analyserats av instrumenten på strövaren, som visar att berggrunden domineras av mineralen olivin. Olivin bildas vid höga temperaturer. Men i proven syns också karbonatmineral och silikatmineral, två mineral som innehåller vatten.
– Omvandlingsmineralen innehåller viktiga geokemiska signaturer för att förstå planetens historia, säger hon.
Det är framför allt karbonaterna som gör fynden intressanta. De bildas när berggrund reagerar med vatten och koldioxid och kan fungera som ett geologiskt arkiv över hur en planets atmosfär förändrats över tid, även här på jorden.
– Men i det här fallet tycker jag själv att det är roligt för att det är så pass gammal berggrund och det finns inte bevarad i så stor utsträckning på jorden. Så det ger en inblick i solsystemets historia som vi inte kan få från jorden, förklarar Sanna Alwmark.
På jorden kan liknande mineral även bevara spår av liv, men några biologiska spår verkar inte finnas i proverna. Men Sanna Alwmark misströstar inte över det, då resultaten är viktiga för att förstå hur Mars förändrats över tid.
– Jag tyckte det var spännande att se att det var så pass tydlig skillnad i omvandlingsgrad mellan den berggrund som legat under vatten och den som sannolikt inte gjort det, säger hon.
Genom att studera hur förekomsten av de olika mineralen ändras med djupet i kratern, ger det forskarna insikt i hur Mars miljöförhållandena har ändrats över tid.
– Det ger oss en mer sammanhängande bild av hur Mars utvecklats under miljardtals år, säger Sanna Alwmark.
Vidare läsning:
Sanna Alwmark är intresserad av geologin både på Mars och på jorden och är en av de som vet allra mest om våra svenska kratrar. År 2018 mötte Populär Astronomi henne i Lund för ett samtal kring vad som lockar med geologi och kraterforskning. Kanske finns det en krater nära dig?
Toppbilden visare en konstnärlig illustration över hur Jezerokratern kan ha sett ut för 3,5 miljarder år sedan, när den tros ha varit en sjö. Bild: NASA/JLP-Caltech
