I februari gick Internationella astronomiska unionen ut med de gett flera objekt i asteroidbältet nya namn. Tio av dessa asteroider har blivit uppkallade efter svenskar och ytterligare en koppling till Sverige finns i den ursprungliga upptäckten av dem.
Asteroidbältet ligger mellan Mars och Jupiter och består av miljontals objekt. När en asteroid upptäcks registreras den av Minor Planet Center, som arbetar på uppdrag av Internationella astronomiska unionen. Till en början får asteroiden bara en provisorisk beteckning som visar när den upptäcktes. Astronomer fortsätter därefter att observera asteroiden för att kunna bestämma dess bana runt solen.
När banan är tillräckligt välkänd får asteroiden ett permanent nummer och eventuellt ett riktigt ”namn” som dock ska granskas och beslutas av en särskild kommitté hos Internationella astronomiska unionen. När namnet godkänns blir det den officiella beteckningen tillsammans med numret.
Som exempel kan numera nämnas asteroiden (15310) Meir, uppkallad efter den svensk-amerikanska astronauten Jessica Meir. Siffran visar att asteroiden är den 15 310:e objektet vars bana har bestämts.
Hela tio svenska namn finns med bland de nydöpta asteroiderna! Här är hela listan:
• (15298) Minde
• (15299) Rådbo
• (15308) Ulfdanielsson
• (15309) Bragée
• (15310) Meir
• (15311) Västerberg
• (15312) Wandt
• (15313) Ynnerman
• (15315) Sundin
• (15753) Rathsman
Och det finns ytterligare en Sverigekoppling! Asteroiderna upptäcktes inom UESAC (Uppsala–ESO Survey of Asteroids and Comets) som var ett samarbete mellan Uppsala universitets astronomiska observatorium och ESO. Observationerna gjordes mellan åren 1992–1993 vid La Silla-observatoriet i Chile, men projektet leddes och analyserades av Uppsalaforskare som Claes-Ingvar Lagerkvist, Mats Lindgren och Olof Hernius. Över 15 000 asteroidobservationer gjordes och banor bestämdes för cirka 2 500 asteroider.
Populär astronomi har pratat med några av de ursprungliga innehavarna av namnen:
Marie Rådbo
Svensk astronom och professor emerita vid Göteborgs universitet, känd för att ha populariserat astronomin genom föreläsningar och böcker, särskilt för barn.
Hur känns detta?
– Det känns helt fantastiskt, samtidigt smått overkligt att vi alla har hamnat där ute. Vilken ära! Tänk att rusa runt solen på varsin stenklump med så liten gravitation att du måste klamra dig fast för att inte trilla av. Men härligt med trevligt sällskap, delad glädje är dubbel glädje.
Om du inte fått just en asteroid uppkallad efter dig, vilket annat objekt hade du gärna sett fått bära ditt namn?
– Trevlig fråga och jag håller mig kvar där ute, denna gång på resa runt jorden, på en himlakropp med större gravitation. En krater på månens sydpol skulle jag gilla, eftersom jag för några år sedan var på jordens sydpol, åtminstone i närheten, det vill säga på Antarktis, vilket var en hisnande resa. Dessutom hoppas jag att jag där kan få sällskap av Otto Nordenskjöld, eftersom jag för några år sedan föreslog IAU att han borde få en sådan krater, så nu ser jag med spänning fram emot att det kan bli verklighet.
Maria Sundin
Svensk astronom vid Göteborgs universitet, känd för sina långvariga kvällskurser i astronomi och sitt breda folkbildningsarbete.
Hur känns det att numer dela namn med en asteroid?
– Jag blev för det första väldigt förvånad eftersom jag hittade informationen på min Wikipedia-sida och trodde att någon skämtade med mig. Sedan blev jag extremt glad när jag förstod att det stämde. Eftersom jag inte sysslar med asteroid-forskning var det inget jag hade väntat mig. Extra glad blev jag för att det var mina folkbildande insatser som låg bakom nomineringen.
Något annat du vill ska bära ditt namn?
– Svår fråga! Jag har alltid gillat kartor och jag undervisade nyligen om ytorna på Merkurius och Venus. Venus hade kanske varit lämpligt eftersom strukturer får namn efter kvinnor. Å andra sidan har Merkurius kratrar så fina namn efter konstnärer, musiker och författare. Om jag utvecklar mitt författarskap väldigt mycket kanske jag skulle kunna kvala in där? Men, efter alla dessa resonemang vinner trots allt Ganymedes som jag har haft ett extra gott öga till sedan jag läste Robert Heinleins tonårsromaner när jag var ung!
Anna Rathsman (och Peter Rathsman)
Svenska ingenjörer inom rymdindustrin, främst vid Rymdbolaget. Anna var projektledare för satelliten Astrid-1, och Peter var projektledare för SMART-1. Anna tjänstgjorde också som generaldirektör för Rymdstyrelsen.
Hur känns det att ha en asteroid uppkallad efter dig och Peter? Eller hade ni hellre vela namnge något annat?
– Självklart så känns det väldigt kul och hedrande, speciellt eftersom vi båda ägnat våra yrkesliv åt rymdområdet vilket vi verkligen inte ångrat. Det känns perfekt med att få namnge en asteroid.
