Titel: Project Hail Mary
Längd: 2 timmar, 37 minuter
Premiär: 20 mars, 2026
Genre: Äventyr, komedi
Recensent: Katja Lindblom
Hotet i Project Hail Mary är större än i de flesta science fiction-filmer – det gäller själva solen. En exotisk, mikroorganisk livsform sprider sig över solens yta och får dess ljus att försvagas. Man förutspår att detta om 30 år kommer att leda till en global nedkylning med katastrofala följder för mänskligheten. Samma fenomen har observerats på närliggande stjärnor, med ett enda undantag: Tau Ceti, en solliknande stjärna ungefär 11,5 ljusår från solen.
Detta är vad som utgör den grundläggande handlingen i filmen Project Hail Mary, som är baserad på Andy Weirs roman från 2021. På svenska har romanen fått titeln Uppdrag Hail Mary: Ensam i rymden (2022), och vi kan känna igen vissa element från Andy Weirs tidigare bok The Martian (2011), då även Project Hail Mary handlar om en ensam astronaut som försöker göra det bästa möjliga av en knivig situation.
Dr Ryland Grace vaknar upp på ett rymdskepp utan något minne av vem han är eller varför han är där. Gradvis börjar minnet återvända och han inser att han befinner sig på ett uppdrag långt från jorden och att mänsklighetens framtid är beroende av hans framgångar.
Handlingens grundförutsättningar hade lätt kunnat göra det hela till en mörk, dyster och klaustrofobisk historia. Tack vare en kombination av vetenskapliga idéer, humor och ett oväntat känslomässigt djup blir berättelsen i stället både spännande och tankeväckande, samtidigt som den behåller en varm och ibland överraskande lekfull ton.
Trots att mycket av handlingen utspelar sig i isolering känns filmen aldrig tom eller stillastående, mycket tack vare huvudpersonens personlighet och den kreativa problemlösning som driver historien framåt.
En av filmens absolut största styrkor är utforskandet av fascinerande idéer om hur utomjordiskt liv skulle kunna ta sig uttryck, se ut och fungera. Snarare än att falla tillbaka på välbekanta science fiction-klichéer presenterar berättelsen en oväntad tolkning som bidrar till några av filmens mest fascinerande och charmiga ögonblick och som onekligen kittlar fantasin.
I likhet med romanen tar filmen sin tid att skildra problemlösning, kreativitet och uppfinningsrikedom, vilket understundom gör tempot långsammare, men fortfarande långt ifrån tråkigt, i synnerhet inte med tanke på de extrema kontraster som filmens många och snabba vändningar innebär. Överlag är tempot något som vid första anblick hade kunnat vara jämnare, men varje växling fyller sin funktion och för historien framåt.
Sammanfattningsvis är Project Hail Mary en ovanligt intelligent och hjärtlig science fiction-film som visar att genren fortfarande kan överraska. För alla som gillar rymd, vetenskap och oväntad vänskap är det här en film som verkligen är värd att se.
