Ute på sajter som arxiv.org och hos de astronomiska tidskrifterna släpps ideligen nya forskningsartiklar. Det är svårt att hänga med i flödet, men med hjälp av söktjänsten ADS har jag försökt ha lite bättre koll på just Sveriges astronomer och vad de faktiskt publicerat den senaste tiden. Och det är mycket man som av olika anledningar aldrig blir pressmeddelanden och får spridning i medierna. Här kommer tre favoriter från artikelflödet för januari och februari 2011.
Pulsarens mystiska ”blobb” Den kända Krabbnebulosan har en okänd tvilling på södra stjärnhimlen med det mindre eggande namnet SNR 0540-69.3. Krabbtvillingens pulsar är omgiven av en nebulosa som stockholmsastronomen Natalia Lundqvist och hennes kollegor följt med rymdteleskopen Hubble och Chandra för att försöka lista ut hur det här extrema stället i rymden egentligen fungerar. I en artikel som publiceras snart i Monthly Notices of the Royal Astronomical Society går forskarna till botten med en mystisk ljuskälla som dök upp bredvid pulsaren 1999 och som ingen riktigt kunde förklara. Det verkar som att ”blobben” (ja så kallar de den) markera ett ställe där chockvågor uppstår som för över extra mycket energi från pulsaren till gasen i sin omgivning.
Nebulosan kring Krabbpulsarens södra tvilling PSR 0540 – och dess underliga blobb. (Bild: Lundqvist m fl 2010/MNRAS)
Har alla fel om stoft i galaxer? Det misstänker astronomen och bloggaren Lars Mattsson I en artikel som också kommer ut snart i Monthly Notices har han försökt få ihop teorin om stoftet och dammet mellan stjärnorna med observationer som gjorts av avlägsna kvasarer och galaxer som tyder på oväntad stora mängder rymdstoft. Resultat: dödläge. Det går inte och Lars undrar om inte själva observationerna kan vara fel.
Unga planetsystem lever farligt Lundaastronomerna Daniel Malmberg och Melvyn Davies undrade varför så många exoplaneter har så avlånga banor, och prövade idén om att deras planetsystem rubbas när en grannstjärna passerar lite för nära. De beräknar att mellan 5 och 15 procent av planeter som kretsar kring stjärnor i stjärnhopar kan till och med kastas ut från sina solar mot den interstellära rymden. Med i artikeln finns ett fint flödesdiagram som visar alla sannolika och mindre sannolika öden för planetsystem. Vilka händelser har lett fram till de solsystem vi ser – vårt och andras? Det är bara en av följdfrågorna som forskare ännu inte riktigt kan svara på.
Flödesdiagram för planetsystem som vårt (med etiketten ”Planets on wider orbits”) och andra. (Malmberg m. fl. 2010/MNRAS)
