Rymdfärjan Discovery sändes upp på torsdags kvällen på sin allra sista resa till Internationella rymdstationen ISS (Astrowebb, Aftonbladet, DN). Ombord är ett gäng astronauter och en någorlunda människolik robot, Robonaut 2, som ska liksom praoa en vända på stationen. Samtidigt går följetongen om NASA:s ekonomi, framtid och finansiering vidare bland USA:s politiker och beslutsfattare (bloggen Space Politics summerar läget), och NASA:s boss Charles Bolden ångrar det kommande tomrummet efter rymdfärjorna. Den nya budgeten för 2012 innebär nedskärningar även om anslaget ligger ungefär där det låg enligt Vita husets förslag som kom 2010.
Mot rymden för 39:e och sista gången: Christer Fuglesangs gamla rymdfärja Discovery. (Foto: NASA)
Som både Astrowebb och New Scientist anmärker blir läget ännu mer jobbigare för Hubbleteleskopets redan trängda efterträdare i rymden James Webb Space Telescope, vars kostnader skenat iväg under flera år. NASA flyttar pengar från det snart avslutade rymdfärjeprogrammet till andra forskningsprojekt inom den bemannade rymdfarten (en extra slant till robotutvecklingen ingår säkert), medan James Webb tycks ta faktiskt kål på andra astronomisatelliter. Den bloggande astrofysikern Steinn Sigurðsson påpekar att rymdteleskopet WFIRST, som förra året seglade upp som etta på amerikanernas önskelista för framtiden, nu är så gott som dött. Likaså drar USA sig ut ur ESA:s Euclid. Trist för den som vill åt universums geometri, den mörka energin och mikrolinsade planeterna.
NASA pressas även från andra håll: ett gäng republikanska politiker vill minska dess forskning om jordens klimat, uppger space.com (och Sven Elander på svenska Supermiljöbloggen). Namnet NASA:s senaste klimatsatellit Glory, som sänds upp i dagarna, känns en smula ironisk i sammanhanget, men amerikanerna lyckas alltjämt med att påminna oss om vad rymdutforskningen borde handla om. Discovery och Glory, upptäckter, ära och härlighet.
