Spitzerteleskopet hittar bevis för hittills oupptäcka kvasarer i det avlägsna universum. (Bild: NASA/JPL-Caltech/Commissariat a l’Energie Atomique)
Medan svenska medier skriver i stort sett inget om fantastiska kometen Holmes, så har nästan halva landets tidningar (t ex DN, GP, Metro) en TT-notis om kvasarer och svarta hål som förbryller mer än den förklarar. Det ska handla om en stor mängd ’borttappade’ ’superkvasarer’ och ’supertäta’ svarta hål skulle ha upptäckts. Vad handlar det om?
Kvasarer är unga, extremt ljusstarka galaxer som har varsitt supertungt svart hål som kraftkälla. Gas snurrar in mot hålets mitt och mycket av dess rörelseenergi omvandlas till strålning. När universum var ungt så fanns det massor av kvasarer, men när man tittar långt bort i universum — och därmed tillbaka i tiden — så tycker astronomer att det funnits för få kvasarer. I alla fall för få för att gå ihop med den svaga röntgenstrålningen som man sett mot alla håll på natthimlen. Länge har man alltså misstänkt att det finns fler kvasarer, men som ligger dolda i moln av stoft och damm. Nu, tack vare skickliga observationer med rymdteleskopen Spitzer och Chandra, tror man att man äntligen hittat de här saknade kvasarerna. Med Spitzerteleskopet ser man nämligen en mängd galaxer som lyser lite konstigt i infrarött ljus. När man sen tog alla de observationer som Chandrateleskopet gjort på dessa galaxer, och la ihop dem till en enda bild (ett knep som är nytt och smått kontroversiellt), då framträdde klara tecken på kvasarers kännetecknande röntgenstrålning.
Pressmeddelande hos NASA
Originalartikeln på ArXiv.org
TT vrider till det ännu ett snäpp genom att felöversätta engelskans supermassive svarta hål med ’supertäta’ i stället för supertunga. Kan inte typ Lillasyster göra sitt för svenska språket och göra en prejudicerande cover av Muse-låten i fråga?
Super-stjärnor, sjunger engelska rockbandet Muse, sugas in i ett svart hål av (om man ska vara petig) mycket hög massa. Supertungt svart hål ska det heta i svensk översättning.
