En av de viktigaste upptäkterna inom astronomin är den så kallade Hubble-konstanten som har vänt upp och ner på vår världsbild. Konstanten mäter universums expansionshastighet och har fått sitt namn efter astronomen Edwin Hubble som i en graf, år 1929, visade att ju längre bort en galax, desto fortare rör den sig ifrån oss. Ett faktum som har försvunnit från de flesta astronomiböcker är just att fem år innan Hubble sammanställdes samma graf av Knut Lundmark vid Lunds observatorium. Dessutom var Lundmarks mätningar så pass mycket bättre än Hubbles värden, att Lundmarks graf gav en mycket mera korrekt värde på expansionskonstanten (se bild), så kanske det är trots allt lämpligare att kalla det Lundmarks konstant.


En omgjord version av Lundmarks graf där y-axeln visar den hastighet med vilken objekten rör sig ifrån oss, och x-axeln visar deras avstånd till oss. Lutningen på linjen mäter universums expansionshastighet. Lundmarks graf har omgjorts och omanalyserats av astronomen Michael Way vid NASA och ger ett expansionsvärde av 45 km/s per megaparsek, till skillnad från 500 som Hubble beräknade. Idag vet vi att värdet ligger mycket närmare Lundmarks värde (kosmologisatelliterna COBE och WMAP har mätt kring 70 km/s per Mpc). (Bild: Michael Way)

RELATERADE ARTIKLARMER FRÅN SKRIBENTEN

13 KOMMENTARER

  2. Universums expansion hindrar inte föremål som ligger nära varandra (såsom vintergatan och andromeda, eller människor på jorden) att dras mot varandra genom gravitation. Newtons gravitationslag övervinner expansionsaccelerationen i dessa fall.

  3. I början av 20-talet var Lundmark i Uppsala och på olika ställen i USA. Professor i Lund blev han inte förrän 1929. Han kan knappast ha gjort detta arbete i Lund.

  4. Assi: om man tittar på diagrammet så ser man att några av galaxerna längst ner till vänster ligger under 0. De har alltså en negativ hastighet, vilket betyder att de kommer närmare oss. Om alla galaxer följde linjen exakt skulle de bara röra sig med expansionsaccelerationen, men i praktiken finns det ju skillnader som beror på hur galaxerna rör sig i förhållande till varandra på grund av gravitationen. De skillnaderna är orsaken till att galaxerna inte hamnar rakt på linjen. För galaxer som ligger nära oss är de lokala variationerna viktigast och expansionen inte så viktig, men går man tillräckligt långt bort (hundratals miljoner ljusår) är expansionen helt dominerande.

  6. ”Lundmarks orginella graf”

    Är detta en anglicism, där original har importerats till svenskan? Eller är grafen verkligen orginell (konstig), och i så fall hur?

  7. Inga Lundmark-fans är överraskade, Han var ett geni, men fick som alltid vika sig för en övermäktig ”Hubble-amerikansk” maffia.
    Hubble anklagade ju dessutom svensken för plagiat med mera, och det är en ganska sorglig historia, Men i alla relevanta framställningar påpekas KL:s betydelse för den nya galaxastronomin. Ska med förtjusning ge mig i kast med Michael Ways fynd.
    Vad tycker o tänker vår eminenta Lundmark-kännare Anita Sundman?

  8. Lundmark hade den egenheten att han ofta var först och många gånger den som hade mest rätt, en kombination som är värd all respekt. Även om KL otvetydigt står i första rummet i svensk astronomisk historia, så har han emellanåt marginaliserats i den internationella litteraturen på ett sätt som känns rätt anmärkningsvärt.

    En lysande genomgång av den moderna astronomiska historien, där Lundmarks betydelse belyses, gjordes av en annan galaxpionjär, hans nära vän Erik Holmberg, i samband med ett föredrag på Chalmers i Göteborg för många år sedan. Holmberg var gammal men frustande vital. Jag fanns själv bland åhörarna, och tänkte flera gånger efteråt att det var synd att föredraget inte hade sparats för eftervärlden. Men jag hade fel. Det hade sparats och finns att lyssna på här:

    http://www.saaf.se/gallery2/v/multimedia/erik2.mp3.html

    Om ni hör några svårtolkade extra ljud på bandet, så härrör dessa från historiens vingslag.

    Hans Bengtsson

  9. Skriv in din kommentar här.
    Tack Hans Bengtsson! Detta är sanlöst intressant. Man ”ser” ju Erik Holmberg för sitt inre, för det första.
    För det andra är det en utomordentligt bra pedagogisk historia som Holmberg gör. När skedde detta föredrag?
    Ska sprida ”budskapet” till alla här nere i det kontinentala Lund-marka.
    Vi var några astronomivänner i Lund i går (5.12.08) som hemma hos Claes Bergendorf pratade om och kom in på KL: Björn Stenholm, Lennart Hultqvist, Ingmar Lundström, Peter Linde. ”The usual suspects.”
    Detta lysande föredrag ska spridas!
    mvh
    Ulf R

  10. Ja visst är föredraget en uppvisning i pedagogisk förmåga och vältalighet. Årtalet bör ha varit 1982 eller möjligen 1981. Detta stöder jag på att Holmberg i början nämner SUAA, som upplöstes och omvandlades till SAAF år 1982, och senare talar han om en kongress som hade hållits 1980.

    Hans Bengtsson

  11. Angående Lundmark och Hubble: Det fanns förvisso fler än Hubble som tittade efter ett samband mellan avstånd och rödförskjutning hos galaxer. Lundmark var en av dem, men man kan också nämna Carl Wirtz i Tyskland och Gustaf Strömberg, svensk verksam i USA. De var tidigt ute. Vem som sedan träder fram i rätt tid och på rätt plats är en annan historia. Och när ett namn väl är knutet till en upptäckt så ska det mycket till att rubba det.
    Riktigt dålig stämning mellan Lundmark och Hubble blev det nog först när Hubble anklagade Lundmark för att ha plagierat klassifikationssystemet för galaxer.
    Något sådant hade Lundmark säkert inte gjort, det skulle bara ha varit korkat. Men riktigt sur blev han förstås.
    Erik Holmberg, som var Lundmarks student, har många gånger pratat om hur väl mottagen han blev av Hubble när han kom till Amerika. Det framgår ju också av Holmbergs föredrag, som var väldigt roligt att kunna lyssna till nu. Tack för det! Och man kan ju konstatera att Hubble i alla fall inte lät gammalt groll gå i arv.
    När Hubble 1929 presenterade vad som skulle bli känt som Hubbles lag använde han inte H utan K i formeln. Det påpekar Berendzen m.fl. i ”Man Discovers the Galaxies”, 1976, sidan 197. Jag har inte själv kollat originalartikeln som finns i Proc. Nat. Acad. Sci. USA 15.
    K som i Knut alltså. Råkade det bli…

Comments are closed.