Nu firas Galileo Galilei – och kristendomen vill släta över gamla misstag.
Det är nästan dags att räkna ner timmarna tills Internationella astronomiåret börjar, och nu kom det visst ett pressmeddelande från svenska IAÅ-centralen. Där skrivs bland annat om invigningarna i Göteborg den 10 januari, och Stockholm och Paris den 15 och 16 januari, och om några av det internationella årets största projekt.
Astronomiåret firar upptäckterna som satte Galileo Galilei på kollisionskurs med kyrkan. Fyra hundra år senare är tongångarna annorlunda.
Märkligt nog är det Svenska kyrkan som ordnar den allra första punkten i Astronomiårets program. Upptäck universum – en dag i stjärnornas tecken går av stapeln redan den 4 januari i Storkyrkan i Stockholm. Det är intressant att kyrkan vill göra en sådan tydlig markering att konflikten mellan naturvetenskapen och kristendomen minsann inte är aktuell längre. Ännu mer intressant är att påven Benedictus, katolska kyrkans överhuvud, gjort ansträngningar för att berömma inte bara Galileis vetenskap, utan även hans gudstro. International Herald Tribune summerar vad kyrkan numera tycker om Galilei efter påvens uttalanden på en konferens om vetenskapen 400 år efter Galilei, ordnad av just Vatikanen i december. Visserligen har planerna att upprätta en staty till hans ära nu gått i kras. Men det är liksom inte längre coolt att tycka att jorden är universums mitt, även om vissa av påvens övriga åsikter fortfarande andas medeltid lång väg.
Storkyrkans Astronomiårsprogram
