Foto: EU-kommissionen
På EU:s rymdutforskningsmöte i Prag blev det livelänk till rymdstationen där astronauten Frank de Winne är första europeiska befälhavare. Här samtalar bland andra fd astronauten och numera rådgivare till ESA Claudie Haigneré med honom. (foto: Europeiska kommissionen)

Europeiska unionens nya grundlag, Lissabonfördraget, träder i kraft den 1 december 2009 och innebär många nyheter, inte bara det här med presidentposten alltså. Bland de mindre kända är att EU nu blir en viktig aktör inom rymden.
Tidigare har EU varit inblandat i att beställa och styra satellitnavigationssystemet Galileo, som i praktiken blir en förbättring av dagens GPS, som ägs av USA:s försvarsdepartement. Miljö- och säkerhetssystemet GMES är det andra jätteprojektet som EU blir direkt inblandat i att genomföra.
Hur påverkar det nya landskapet europeiska rymdorganet ESA? Tidigare har ESA fått order direkt från medlemsländernas regeringar. Nu kliver EU in med en annan uppsättning medlemsländer och en annat beslutsstruktur. Ännu är det oklart hur förhållandet mellan de två organisationerna kommer att se ut.
– På ESA måste man klara av att flytta in sig i en ny tillvaro, sa Olle Norberg, generaldirektör för Rymdstyrelsen, vid förra veckans branschmöte Rymdforum 09 i Stockholm.
EU:s rymdverksamhet kommer förresten inte begränsa sig till satelliter, miljö och övervakning. Rymdutforskning är ett nytt prioriterat område. På ett EU-ordnat möte i Prag i oktober diskuterades långsiktiga planer som sträcker sig längre än ESA:s nuvarande tidshorisont, programmet Cosmic Vision som sträcker sig fram till 2020 och som bäst landaren ExoMars. Det rör sig om en obemannad resa till Mars för att hämta hem prover.
– I ett senare skede vill man hämta prov från Mars, och i nästa skede efter det vill man ha en bemannad resa till Mars, säger Olle Norberg – den senare i samarbete med världens övriga rymdmakter.
Att EU överhuvudtaget dragit igång ett rymdutforskningsprogram tyder på att EU har andra anspråk än det kommersiella och nyttoinriktade med till exempel Galileo och GMES.
En nyckelfråga är vilka som får beslutande positioner nu när rymden intar EU. Som Göran Bäck (FOI) uttryckte det på Rymdforum:
– Vi vet inte vad Lissabonfördraget innebär. Det blir något annat än det vi har nu, men det beror väldigt mycket på vilka personer som hamnar på de nya jobben.
Enligt Christer Andersson, rymdpolicyexpert vid FOI, blir Europeiska kommissionen policyorgan och kommer att ta över rymdfrågorna mer och mer.
– ESA blir mera av teknisk expert och kommer att driva frågor, säger han.
Enligt Christer Andersson är det säkerhets- och industriskäl som ligger bakom att rymden lyfts upp på det här sättet i Lissabonfördraget, trots att man redan haft policyområden för teknikutveckling, klimat och forskning.
Rymdstyrelsen har länge känt till ändringen och förberett sig för fördragets införande. Men det är ändå oklart hur Sveriges rymdverksamhet kommer att anpassa sig.
Europeiska kommissionens rymdhemsida