Ett nytt internationellt satellitprojekt planeras där Sverige ingår och där svensk teknik ska användas i ett riktigt spännande syfte – att hitta de allra närmaste jordliknande planeter runt andra stjärnor.
Den planerade satelliten heter NEAT (Nearby earth astrometric telescope, eller Astrometriskt teleskop för närliggande jordar) och ska återanvända formationsflygningstekniken som just nu gör succé i rymden hos Rymdbolagets Prisma-satelliter Mango och Tango. Även Rymdbolagets samarbetspartners i Prisma-projektet är med på en ansökan om stöd från europeiska rymdorganet ESA som skickades in för en dryg vecka sedan.
Jag hörde först talas om idén i somras. Men det är först som nu projektkoordinatorn Fabien Malbet, astrofysiker vid Grenobles universitet, gett klartecken på att NEAT:s hemsida är uppe och planerna inte längre är hemliga.
Dubbelsatelliten NEAT ska se hur okända planeters tyngdkraft drar i sina stjärnor och får dem att röra sig i små små ellipser på stjärnhimlen. Söktaktiken som NEAT tillämpar gör dessutom att den kan leta mer effektivt efter de närmaste jordliknande planeter än vad som tidigare varit möjligt. (Bild: NEAT)
ESA efterlyste nyligen förslag på nya mellanstora rymdforskningsprojekt med uppsändning 2022. Bakom NEAT:s ansökan ligger forskare i 13 främst europeiska länder, bland dem Sverige, och dess vetenskapliga program har tagits fram med bidrag av bland andra Onsala rymdobservatoriums René Liseau samt David Hobbs vid Lunds observatorium. Men det är på tekniksidan som den svenska inblandningen kan komma att synas mest. Det är de svenska Prisma-satelliternas erfarenhet med precisionsmanövrer i rymden som ska göra det möjligt för NEAT att upptäcka nya jordar; från Rymdbolaget är Prismas formationsflygningsexpert Björn Jakobsson med tillsammans med projektledaren Staffan Persson.
Siktar på de närmaste stjärnorna (Bild: NEAT)
NEAT kommer att som Prisma bestå av två satelliter som tillsammans bildar två delar av samma teleskop: spegeln på ena satelliten och detektorn på den andra och en brännvidd på 40 meter. Det tudelade teleskopet ska göra det möjligt att fastställa stjärnors lägen på himlen – astrometri kallas tekniken – med aldrig tidigare uppnådd precision, och över tid kan teleskopet se hur stjärnans position relativt andra stjärnor ändras. Om en stjärna har sällskap av planeter kommer deras tyngdkraft att dra i stjärnan: det är dessa extremt små ändringar i dess läge som NEAT ska mäta och tyda, med mål att kunna upptäcka till och med planeter med samma massa som jordens. Metoden har tidigare föreslagits för NASA:s nu mer eller mindre nedlagda projekt SIM, och har fördelen att den kan användas på långt fler och närmare stjärnor än som täcks av dagens främsta planetletarteknik. NEAT-forskarna vet förresten redan vilka stjärnor de vill undersöka. På NEAT-projektets hemsida finns en förteckning över solens 200 mest lovande grannstjärnor.
Nu måste NEAT tävla med de andra förslag på mellanstora satellitprojekt som ESA fått in. Även om beskedet blir positivt när det kommer i vår väntar ännu en kamp om finansiering hos ESA, och än så länge är NEAT bara en projektbeskrivning utan fast organisation.
Det finns alltså ingen anledning att ta ut segern i förskott, och när jag ringer upp Staffan Persson, projektledare för Prisma-satelliterna på Rymdbolaget, är han försiktigt optimistisk.
– Om det går att komma in i det här projektet så är det strålande, säger han. Det är precis sådana projekt vi vill ha för Prisma.
Staffan Persson understryker att det är länge till NEAT kan flyga, och när försäljningen av Rymdbolagets satellitdivision ännu inte klar så . Men nu öppnar en möjlighet för svensk rymdteknik att göra något stort inom jakten på nya jordar, och det är riktigt kul.
