En higgs skapas i experimentet CMS och detekteras när den sönderfaller till två fotoner. (Bild: CERN/CMS)
Elin B. K. har med rätta förbjudit oss att kalla den ”gudspartikel”.
Under onsdag förmiddag pågick ett forskarmöte på CERN i Schweiz där de senaste mätningar i jakten efter higgspartikeln presenterades för forskare och media. Presentationen sändes live hos CERN kl 09:00. Bevakade på plats gjorde partikelfysikbloggen Résonaances som livebloggar samt Sean Carroll från Cosmic Variance. Rapporter finns även hos bland andra DN och Nature News.
Higgspartikeln, eller något som ser ut som den, har nu bekräftats av två experiment som ingår i partikelacceleratorn LHC.
Experimentet CMS hittade den med signifikans 4,9 sigma och ATLAS, där många svenska forskare ingår, med 5,0 sigma. Pressmeddelande finns nu hos CERN. Massan hos partikeln som forskarna mätt stämmer väl överens med fysikernas Standardmodell för hur materians minsta beståndsdelar hänger ihop och växelverkar.
Vår favoritpartikelfysiker Elin Bergeås Kuutmann jobbar på tyska forskningslabbet DESY. Hon ingår i ett av ATLAS-experimentets andra forskarteam och undersöker toppkvarkar, men såklart även bra koll på jakten på higgsen. Vi frågade ut henne efter att den nästan upptäcktes i december 2011. Nu blev det ett samtal till.
PA: Godmorgon Elin. Hur är det med dig?
Elin: Det är en fantastisk dag att vara partikelfysiker!
PA: När fick du själv reda på att ni faktiskt hade kunnat bekräfta higgspartikeln?
Elin: Jag kände inte till resultaten från CMS-experimentet. Men inom ATLAS har vi inga hemligheter. Redan i julas såg vi att det var något på gång.
PA: Nu har man sett en ny elementarpartikel, den första som upptäcktes på 12 år, som stämmer överens med att den är higgsen. Vad gör man nu?
Elin: Nu kommer det att precisionsmätas. Vi vet att det finns nånting där, men det finns en antydan i data från CMS att den inte sönderfaller som väntat. Det kanske tyder på någonting bortom standardmodellen, och det är det vi hoppas på såklart! LHC kommer att köra i 20 år till.
PA: Finns det chans att upptäcka spår av higgspartikeln i rymden?
Elin: Den kan bildas av högenergetiska partiklar i rymden. Men den lever en så himla kort tid! Det kanske går, men jag kommer inte på hur.
PA: Hur ska du fira nu?
Elin: Nu tar jag semester – det är ganska många i higgsteamet som gör nu, de har jobbat riktigt hårt för att få ut resultaten. Jag ska ligga under ett äppelträd och läsa en bok.
Vill du veta mer om higgsen? Kolla PhD Comics animerade serie, Cosmic Variances heltäckande men lite tekniska Higgs 101 och Anna Davours artikel i Populär Astronomi 2012/1. Läs även Elins artikel i Populär Astronomi 2011/4 om hur LHC och andra letar efter mörk-materia-partiklar.
Media har nu börjat kalla Higgs-bosonen ”Guds partikel” vilket är lätt att förstå med tanke på att Higgs skrev en bok om ”The God particle”. Det var dock förläggaren som drev igenom det namnet, författarens titelförslag var istället ”The Goddamned particle” – vilket onekligen har en något annorlunda klang. Ett namn kan betyda så mycket!
Rättelse till vad jag nyss skrev:
Det var ju faktiskt Lederman som skrev boken och myntade uttrycket, inte Higgs.
Den här Higgsbosonen måste ju vara någonting alldeles extra. Jag tror mig t.o.m. hört Den Heliga Graal nämnas i sammanhanget. Standardmodellen med Big Bang torde nu upphöjas till vetenskaplig sanning med dess innehåll av Nobelprisbelönta teorier. Nåja, ännu ger jag inte upp hoppet om ett alternartiv till B.B. Vetenskaplig sanning och absolut sanning behöver inte alltid vara detsamma…
@Ove: Partikelfysikernas standardmodell är inte samma sak som kosmologins dito, så higgsupptäckten säger inte så mycket om stora smällen. Big bang är alltjämt bästa teorin om universums start, men allt står som vanligt alltid på spel för den som kan göra smarta observationer och experiment.
Jo Robert, jag stoppade in det hela under samma hatt med Higgspartikeln, samtidigt som jag funderade lite på vad som hände där nere i Cern egentligen. Upptäckte man partikeln eller tillverkade man den?
stämmer detta att moseboken är en saga?
@christer: Upptäckten av higgspartikeln säger i alla fall mycket lite om saken!
Robert, Du har rätt. Det var bara en liten tanke om detta, som är så stort. Vi amatörer i detta har svårt att förstå det hela.
@Ove: Visst är det lite tillverkning över det hela. Men ’upptäckte’ tror jag är ändå är ett bättre ord. Forskarna återskapade en miljö där de hoppades att higgsbosoner skulle kunna existera tillräckligt länge och i tillräckligt stora mängder för att kunna lämna spår bland LHC-experimentens detektorer.
En lite sen reflexion här bara efter att ha läst följande om Higgs-mekanismen i wikipedia,
”Att elementarpartiklar får massa genom växelverkan med Higgsfältet kan liknas vid att fältet utsätter partiklarna för friktion. Higgsfältet genomsyrar vakuum. Ett vakuum som rubbas ger upphov till en vågrörelse hos Higgsfältet och ”vågtopparna” är det som kallas för Higgspartikeln eller Higgsbosonen. Den skalära Higgsbosonen förmedlar växelverkan mellan Higgsfäletet och elementarpartiklar, som utgörs av kvarkar och leptoner och bosoner. Att olika partiklar har olika massa har populärt beskrivits som djup snö, där vissa partiklar vadar i motstånd, medan andra kan glida ovanpå.”
Nu är det förstås kristallklart? Dock misstänker jag att partikelfysikernas egentliga språk med tex. LHC-maskinen inte låter sig överföras så lätt till vanlig text varför förklaringarna kan se ut som exemplet ovan. Hursomhelst, fascinerande..
[…] upptäckten av Higgspartikeln vid CERN blir det knepigt att bekräfta observationerna med oberoende instrument, förklarar Nils […]
Comments are closed.