Hur bildades månen? Kom den lugnt och stilla till när jorden föddes ur solens omgivande gas och stoft?
Svar: nej.
Nya forskningsresultat visar att månen – och jorden som vi känner den – bildades på ett extremt våldsamt sätt när solsystemet var ännu mycket ungt omkring 4,5 miljarder år sedan. Idén om att det var en krock mellan planeter som skapade månen blev populär i början av 1980-talet. Men bevisläget har varit skakig på vissa punkter; först nu verkar saker falla på plats.
I veckans Nature förklarar Randal Paniello med kollegor vad atomer av zink i månstenar som Apollo-astronauterna tog hem har att säga om sin historia (se även space.com). Månens zinkreserver liknar inte de på jorden eller på Mars, visar det sig. Skillnaderna tolkar forskarna som att all månens zink någon gång förångats. Det är precis som man skulle vänta sig strax efter den bildades i en planetkrock. En träffsäker bekräftelse för teorin.
Dessutom visar nya databeräkningar gjorda av den amerikanska planetvetaren Robin Canup hur själva krocken kan ha gått till (se hennes artikel i veckans Science).
I modellen, där två planeter med massa omkring halva jordens krockar, lyckas Canup få till både rätt slutmassa för månen och jorden, och dessutom rätt innehåll för de två nya himlakroppar.
Jorden snurrar visserligen alldeles för fort jämfört med idag, med ett dygn på hisnande 2,5 timmar. Men där finns också en ny lösning, som planetvetarna Matija Ćuk och Sarah Stewart har kommit fram till och som även den publiceras i veckans Science. De har räknat ut att tack vare en märklig resonans i månens bana tappade den snurrförmåga till solen, så pass att vårt gemensamma dygn på 24 timmar kan förklaras (artikel i New Scientist).
Så om du får syn på månen ikväll – de närmaste dagarna är den en fin skära i väster – kan du fundera en stund på hennes och jordens otroliga start i livet.
