Jan Sandstrom under Värmland Star Party i Lysvik 2004, blev 59 år. (Foto: Björn Stenholm)
Jan Sandström, en av den svenska amatörastronomins viktigaste och mest färgstarka personer, är död. Han avled hastigt under nyårshelgen (Värmlands folkblad). På Cassiopeiabloggen summerar Ulf R. Johansson hans gärningar och nu skriver även Johan Kärnfält om honom på bloggen Amatörastronomins historia. Det finns även en minnesgrupp på Facebook.
Bara som grundare av stjärnträffen Värmland Star Party har Jan en självklar roll i just den svenska amatörastronomins historia. Jag lärde känna honom för några år sedan då jag blev inbjuden att tala just på stjärnträffen, men också som regelbunden skribent och recensent i Populär Astronomi, nu senast med hans serie om djuprymdsobjekt, Sandström går på djupet. Han var en av de få som varit kritisk till delar av innehållet i tidningen, men också en som gärna kom med förslag och egna texter. Proffsigt levererade, välskrivna och alltid långt innan deadline. Här var en som likt Patrick Moore älskade att skriva och berätta om himlen och vad man kan se genom ett teleskop, och en som dessutom läste på ordentligt innan han gjorde det. Det var inte bara läsarna och andra entusiaster som fick del av hans kunskaper, utan även allmänheten, framförallt hemma i Arvika.
Jan Sandström var frikostig med sina kunskaper om astronomi, så vi bjuder på mer av och om honom från Populär Astronomi. I En galaxobservatörs vedermödor och vederkvickelser skriver Jan om hur han observerar galaxer. I en recension av Maria Gunther Axelssons bok Big bang eller Varde ljus? pekar ut Jan den vetenskapliga kunskap som något viktigt, inte minst för barnen. Och i en intervju med Björn Stenholm i Populär Astronomi 2004 (En stjärna bland värmlänningar) får vi flera inblick i hur han tänker och känner inför stjärnorna. Ett citat:
– För det första, om jag nu ska tala om detta strikt personligt, så är det en totalupplevelse för mig att bara se genom teleskopet. Jag vill se himlakropparna med egna ögon, dvs. jag vill känna fotonerna gå direkt in i mina ögon. Då känner jag någon slags vördnad eller respekt, helt enkelt.
