Siktar på asteroiden: EISCAT:s Tromsø-antenn. (Foto: ©Mike Kosch)Vem tar de bästa bilderna på 50-metersasteroiden 2012 DA14 när den passerar jorden fredagen den 15 februari? Det bästa sättet att noggrant spåra och avbilda en sådan asteroid är med radar, men när asteroiden kommer närmast är den utom räckhåll för världens största radaranläggningar.
Nu meddelas att det nordiska radarobservatoriet EISCAT kommer att studsa radiovågor mot asteroiden. Vi tog kontakt med Juha Vierinen, radarexpert vid Sodankyläs geofysiska observatorium, som ska utföra observationerna.
Hej Juha! Vad kan EISCAT berätta för oss om asteroiden och vad den kan hitta på i framtiden?
– Med EISCAT kan vi förbättra uppskattningar om asteroidens storlek och precisera dess bana. Just nu är banan bara känd till 53 kilometers noggrannhet, och det ska vi kunna få ner till några meter eller mindre. Vi kommer också att få en bättre uppskattning av hur jordens gravitation påverkar hur asteroidens bana framöver.
Kan EISCAT alltså se saker som andra observatorier inte se?
– EISCAT ligger på rätt sida av jordklotet. Goldstone och Haystack-observatorierna ligger på andra sidan jorden och kommer att behöva vänta till asteroiden har passerat oss och kommit tillräckligt högt upp på himlen. EISCAT:s UHF-radar är inte lika känslig som Goldstones, men asteroiden kommer så pass nära att vi kommer att kunna göra bra mätningar ändå. Och vårt läge på samma sida av jordklotet ger också en fördel.
Kan vi vänta oss mera asteroidradar från Norden framöver?
– Ja. Vanligtvis ligger asteroider som passerar för långt bort för att EISCAT ska kunna mäta dem. Men nu när fler jordnära asteroider upptäcks kommer sådana här besök kunna mätas med EISCAT fler gånger i framtiden.
EISCAT har en antenn i Kiruna. Kommer den att användas för att spåra 2012 DA14?
– Kiruna-antennen gjordes om i somras för att använda en annan frekvens, så vi kan tyvärr inte använda den för denna mätning. Vi kommer att använda 32-metersantennen utanför Tromsø vid en frekvens på 930 megahertz och maxeffekt 2 megawatt.
Juha har skrivit om förberedelserna inför observationerna på Sodankylä-observatoriets Kaira-blogg. Vill du kolla in asteroiden själv finns det en uppdaterad stjärnkarta i vårt tidigare inlägg.
Undrar om inte uttrycket ”känd till 53 meters noggrannhet” kan missuppfattas. Hela småplaneten är ju ungefär 53 meter (eller kanske något mer) i diameter.
@Hans: Hoppsan, både syftningsfel och en ’kilo’ som föll bort. Nu rättat iaf. Kan tilläggas att det är en 3-sigma-felmarginal som Juha snackar om.
Måste säga att det är en mycket intressant artikel. Precis som alla andra artiklar på popast.nu. Alltid lättläst, sakligt korrekt och välformulerat. Populärvetenskap i dess bästa form.
Comments are closed.