Glad internationella kvinnodag! Populär Astronomi firar med en nördigt feministisk lista: de mest citerade forskningsartiklar inom astronomi med en kvinnlig svensk första författare. Kvalar in på listan gör forskare som är verksamma i Sverige just nu, samt svenskor med jobb i utlandet. Citatlistorna har hämtats från databasen ADS. Här kommer listan!

Foto: Björn StenholmToppciterad svensk stjärnkartläggare: Birgitta Nordström. (Foto: Björn Stenholm)

1. Gigantisk stjärnkartläggning. Birgitta Nordström, svensk astronom verksam i Danmark, ledde arbetet med att det danska teleskopet vid La Silla-observatoriet i Chile och ett schweiziskt i Frankrike. Resultatet: egenskaper för nästan 17000 stjärnor i solens närhet i galaxen, ett referensverk för stjärnforskning som fortfarande citeras, och en tidig inblick i några av de mysterier hos Vintergatan som rymdteleskopet Gaia ska nu ta itu med. Läs intervjun med Birgitta Nordström i Populär Astronomi 2001/4.
Läs artikeln: The Geneva-Copenhagen survey of the Solar neighbourhood. Ages, metallicities, and kinematic properties of ˜14 000 F and G dwarfs (2004)

aalto1995Stjärnfabrikskunskap: Susanne Aaltos artikel från 1995.

2. Galaxerna som gör om molekyler till stjärnor. Med hjälpa av flera radioteleskop kartlade Susanne Aalto vid Chalmers strålningen från molekyler i några riktiga stjärnfabriker till galaxer, och upptäckte bevis för extrema miljöer som inte skådats i vår egen galax. Läs vår intervju med Susanne Aalto i Populär Astronomi 2007/2.
Artikeln: Molecular gas in starburst galaxies: line intensities and physical conditions (1995)

Bild: DSSSupermetallrik stjärna från Sofia Feltzings samling: HD 30562 i stjärnbilden Floden (Bild: DSS)

3. Järnrika stjärnor. Sofia Feltzing, nu professor i Lund, och Bengt Gustafsson fick fram innehållsförteckningar för ett femtiotal stjärnor med ovanligt höga halter av tunga grundämnen. I deras data finns spår av tidigare generationer av supernovasmällar och av galaxens ännu inte helt klarlagd struktur.
Artikeln: Abundances in metal-rich stars (1998)

4. Fysikens allra minsta fenomen. Sabine Hossenfelder, nu verksam vid Nordita i Stockholm, granskade möjligheterna att undersöka hur verkligheten funkar om strängteorin tillåter oss att mäta fenomen som är så små att de är jämförbara med den så kallande Planck-längden på 1,6 × 10-35 meter. Läs vår intervju med Sabine från 2012.
Artikeln: Signatures in the Planck regime (2003)

5. Stjärnatmosfärer i datorn. Ulrike Heiter, som numera arbetar med satelliten Gaia vid Uppsala universitet, blev vida citerad för sina beräkningar av hur stjärnors synliga fenomen berättar om vad som egentligen försiggår under deras ytor.
Artikeln: New grids of ATLAS9 atmospheres I (2002)

6. Stjärnstoft och röda jättar som ömsar skinn. Susanne Höfner, nu professor i Uppsala, räknade tillsammans med kollegan Ernst Dorfi hur röda jättestjärnor – sådana vars variationer amatörastronomer älskar att följa – får bort sina yttre lager. Susanne Höfner intervjuades av Anna Davour i Populär Astronomi 2012/2.
Artikeln: Dust formation in winds of long-period variables. IV (1997)

7. Är äldre stjärnor verkligen mer anemiska? Sofia Feltzing och hennes kollegor analyserade mätningar från kartläggningssatelliten Hipparcos för att kolla om det verkligen stämmer att gasen i yngre stjärnor är rikare på tyngre grundämnen än gamla stjärnor. Och det gjorde det faktiskt inte: stjärnornas sammansättning varierar mer än man trodde.
Artikeln: The solar neighbourhood age-metallicity relation – Does it exist? (2001)

8. Röda jättars dynamik. Stjärnor som solen blir dynamiska när de blir gamla: de pulserar och skickar ut vindar och det hela kräver en del om man ska räkna hur det går till i en dator. Men det fixade Susanne Höfner och hennes team.
Artikeln: Dynamic model atmospheres of AGB stars. III (2003)

Foto: Univ of VirginiaIsexpert: Karin Öberg på besök vid ALMA i Chile. (Foto: Univ of Virginia)

9. Ljus på is i rymden. Karin Öberg, svensk astronom vid Harvarduniversitetet i USA, gör rymdexperiment i labbet. Hon och hennes team bestrålade is med uv-ljus och kunde visa hur stjärnor kan få loss vattenånga från istäckta stoftkorn. Då blir det lättare att förstå mätningar av vattenånga som gjorts med till exempel det europeiska rymdteleskopet Herschel.
Artikeln: Photodesorption of ices. II. H2O and D2O (2009)

10. Stjärnhop kastar ljus på litium-mysterium. Karin Lind, verksam i Tyskland och England (och strax i Uppsala) har använt observationer av stjärnor i en klothop för att få en nyanserad bild av hur stjärnor gömmer undan det litium de föds med.
Artikeln: Signatures of intrinsic Li depletion and Li-Na anti-correlation in the metal-poor globular cluster NGC 6397 (2009)