Rosetta avslöjar kometens magiska egenskaper

Kometen 67P aka Churyumov-Gerasimenko är nog inte förtrollad på riktigt. Men nya rön från sonden Rosettas visar upp en underbart fascinerande, bisarr och dynamisk himlakropp – som precis nu börjar berätta sin historia. Det nya från Rosetta presenteras i ett pärlband av forskningsartiklar i veckans specialnummer av tidskriften Science. Av de åtta artiklarna har fem svenska forskare, från Uppsala och Kiruna, som medförfattare. Vad vet vi nu om kometen?

Makalösa bilder. Nu släpps en massa nya närbilder på kometens yta, tagna med den delvis svenska kameran Osiris. Nu har också kometkärnans olika regioner fått namn efter egyptiska gudar som Hapi, Aker, Bastet och Aten, vilket bara höjer äventyrsstämningen ännu mer. Hos ESA kan du se alla de nya bilderna.

En spricka i Anuket-området nära kometens nacke kanske förebådar att kometen kan bryta isär någon gång i framtiden. (Bild: ESA/Rosetta/MPS for OSIRIS Team MPS/UPD/LAM/IAA/SSO/INTA/UPM/DASP/IDA)

Kometens färgnyanser, uppmätta med instrumentet VIRTIS, visar tecken på organiska molekyler på ytan. (Bild: F. Capaccioni m fl; ESA/Rosetta/MPS for OSIRIS Team MPS/UPD/LAM/IAA/SSO/INTA/UPM/DASP/IDA)

Livsviktiga ingredienser. Ännu har inga riktigt spännande molekyler upptäckts på kometen, men Rosetta hittar ändå gott om molekyler med kol, väte och syre i – organiska ämnen som på rätt planet kan bli byggstenarna till liv. Kometen släpper också ut mängder med vatten i rymden, som en komet ska göra, men vattenmolekylerna har överraskat forskarna. Som vi rapporterade i december liknar kometens vatten inte jordens. Kanske var det istället asteroidnedslag som en gång gav jorden sina oceaner.

Stoftkornen med smeknamnen Eloi och Arvid var så sköra att de gick sönder. (Bild: ESA/Rosetta/MPS for COSIMA Team MPS/CSNSM/UNIBW/TUORLA/IWF/IAS/ESA/ BUW/MPE/LPC2E/LCM/FMI/UTU/LISA/UOFC/vH&S)

Fluffig och dammig yta kan bära på hemligheter. Kometen är nästan helt täckt av ett tjockt lager damm, som isolerar och som gör ytan mörkare än en kolbit. Den är också omgiven av ett moln av grus och stenar – upp till en meter stora – som släppts från ytan under förra varvet runt solen. Det är bland solupplysta korn av grus och damm som faller sakta ner på ytan som komplexa molekyler skulle kunna bildas, tror forskarna.
Rosettas instrument COSIMA fångade in stora dammpartiklar som var så fluffiga att de gick sönder direkt – det rapporterar ESA:s Rita Schultz och hennes kollegor i en ny forskningsartikel i tidskriften Nature idag (pressmeddelande hos ESA). Forskarna tror att det ur just sådana dammtussar som solsystemets otaliga pyttesmå stoftpartiklarna är gjorda.

Häpnadsväckande landskap mellan kometens två märkliga lober. Det släta området Hapi, täckt som största delen av kometen av ett tjockt isolerande lager av damm, möter här Hathor-områdets branta klippor. (Bild: ESA/Rosetta/MPS for OSIRIS Team MPS/UPD/LAM/IAA/SSO/INTA/UPM/DASP/IDA)

Förvandlas i realtid. Rosetta har redan sett spännande förändringar i kometen, som nu kommer närmare solen och blir allt mer aktiv. Allt mer stoft, vatten och gaser släpps ut i rymden: mest från kometens märkliga smala ”nacke”, men också från otaliga gropar. Tecken finns också på att klippor kan rasa och stenbumlingar rulla, och mörka sprickor vittnar om spänningar i kometens inre. Och när solvinden slår med allt mer kraft mot kometens utsläppta molekyler skapas en alldeles ny magnetosfär, som den som omger jorden fast i miniatyr. Det är första gången som forskare kunnat bevittna en magnetosfär som föds, rapporterar kirunafysikerna Hans Nilsson och Gabriella Stenberg Wieser och deras kollegor i sin artikel i Science. Mer om det på svenska – plus filmer och bilder finns hos IRF.

Gropar som kan bli geysrar. När kometen slänger ut grus och damm i rymden: mest från ”nackens” branta klippor men också från runda gropar. (Bild: ESA/Rosetta/MPS for OSIRIS Team MPS/UPD/LAM/IAA/SSO/INTA/UPM/DASP/IDA)

Fler upptäckter väntar – och Philae kan vakna. På Rosettas nya bilder syns nästan allt man kunde önska på en främmande himlakropp – förutom landaren Philae, som ännu inte hittats efter sin dramatiska landning i november. Nu filar forskare på en knippe forskningsartiklar utifrån Philaes 57 levnadstimmar hittills. Mot våren börjar solen lysa upp allt fler ställen på kometytan och forskarna hoppas att det då går att ladda Philaes solceller på nytt.

Hur formades landskapet Imhotep? En alldeles slät yta på uppemot 70 hektar, stor som Göteborgs stadskärna, visar tecken på att vara uppbyggd av flera lager. (Bild: ESA/Rosetta/MPS for OSIRIS Team MPS/UPD/LAM/IAA/SSO/INTA/UPM/DASP/IDA)

Fluffig också på insidan. Kometen är lätt: den är inte tätare än en träbit och skulle flyta lätt en ditt badkar (om du hade ett 4 kilometer brett sådant). Innanmätet verkar dessutom vara jämt fördelat. Det ger ledtrådar till hur kometen bildades för 4-5 miljarder år sedan och varför den har en så konstig form. Så här långt tror forskarna mer på att kometens smala nacke på något sätt utmejslats av slitningar under dess långa liv, men det är ännu inte uteslutet att den en gång bestod av två runda klumpar som slogs försiktigt samman.

Kometens landskap har alla namn som härstammar från gamla Egypten. (Bild: ESA/Rosetta/MPS for OSIRIS Team MPS/UPD/LAM/IAA/SSO/INTA/UPM/DASP/IDA)

ESA har mer om Rosettas upptäckter. Forskningsartiklarna hittar du (fritt tillgängliga) hos Science.