Kan vi styra om en asteroid som hotar att krocka med jorden? Just nu känner vi inte till några hot av det slaget – men det gäller att börja förbereda sig för den gången i framtiden då allt står på spel och vårt kunnande om rymden får sitt strängaste prov.
Rymdprojektet AIM är ett världsomspännande samarbete som vill finna rätt svar på frågan, och ett svenskt forskarlag har nu fått anslag från den europeiska rymdorganisationen ESA för att bygga instrument till projektet. Det kom fram i ett pressmeddelande från KTH häromveckan och före det av ett radiosamtal med rymdfysikern Jan Erik Wahlund i Vetenskapsradions veckomagasin.
AIM är ett spännande och komplicerat uppdrag där både ESA och NASA är inblandade. Ett flertal satelliter med olika roller skickas till den jordnära (men ofarliga) asteroiden Didymos, 800 meter bred, och dess måne – med det gulliga smeknamnet Didymoon. Asteroiden har förresten tack vare ESA ett eget konto på Twitter: @asteroiddidymos.
En av AIM:s farkoster – det amerikanska bidraget DART – ska kollidera med den 150 meter stora månen. Krockens effekter bevakas sedan av ett antal små kubsatelliter, och svenska PALS (Payload of advanced little satellites) finns bland fem förslag till dessa som nu får utveckla sina idéer och kanske väljas ut för att vara med när det gäller. Det svenska projektet leds av just Jan-Erik Wahlund från Institutet för rymdfysik i Uppsala, som är med tillsammans med KTH och företaget ÅAC Microtec. De konkurrerar med fyra andra forskarlag från Finland, Belgien och Italien. ESA summerar de olika idéerna här.
Om AIM godkänns av ESA:s ministermöte i november 2016 väntas uppsändning 2020 – krockexperimentet smäller sedan i oktober 2022. Faller det väl ut är vi väl redo för det mesta som kan hota oss.
