Ballongteleskopet PoGOLite:s dramatiska ballongresa runt Arktis var en av Sveriges astronomiska höjdpunkter 2013. I en ny forskningsartikel publiceras experimentets unika mätningar av Krabbnebulosan – de första i sitt slag. Med bara två dagars data var det inte självklart att mätningarna skulle ge tillförlitliga resultat. Nu står det klart att det gjorde de: även om den polariserade röntgenstrålningen från supernovaresten och dess pulsar var svåra att separera från bakgrunden. Det berättar Mark Pearce, professor vid KTH som lett experimentet.

Bild: NASA/CXC/SAO/F.Seward (röntgen); NASA/ESA/ASU/J.Hester & A.Loll (synligt ljus): NASA/JPL-Caltech/Univ. Minn./R.Gehrz (infrarött)
Först att skådas med röntgenpolaroidglasögon: Krabbnebulosan. Här i en bild tagen i synligt ljus och (i blått) något långvågigare röntgenstrålning av rymdteleskopen Hubble och Chandra.

– Det tog lite tid att lista ut de bästa strategierna för att analysera mätningarna, säger han.

Nu uppgraderas PoGOLite för en ny flygning från Esrange sommar 2016. Krabban är även denna gång första prioritet, men forskarna vill också försöka se strålningen från omgivingen hos svarta hålet Cygnus X-1. Med uppgraderade instrument kan forskarna komma ett steg närmare att förklara hur pulsaren i mitten av nebulosan alstrar sin mest extrema strålning.

– Vi borde kunna skilja mellan strålningen från nebulosan och från pulsaren och bestämma polariseringen för båda, säger Mark Pearce.

Forskningsartikeln, som publiceras i Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, finns att läsa på ArXiv.org. Läs också våra tidigare inlägg om PoGOLite och vår intervju med Mark Pearce i Populär Astronomi 2013/2. Krabbnebulosan, även känd som Messier 1, kan ses i stjärnbilden Oxen för dig som har ett medelstort teleskop: läs mer om den i Maria Ehrenbergs djuprymdskrönika i Populär Astronomi 2014/4.