Kubsatelliten SEAM skulle ha varit KTH:s första egna satellit i rymden. Stor som en brödlimpa med två meterlånga utfällda spröt, den skulle den ha mätt magnetfäl i jonosfären. Men när den sändes upp från Rysslands nyaste den 28 november gick något fel.
Misslyckandet är ledsamt för rymdforskarna på KTH, men det blir ett även bakslag för den nya, ännu inte helt färdigbyggda rymdhamnen Vostotjnyj i sydöstra Ryssland, en dryg mil från gränsen med Kina. Tisdagens raketuppskjutning var anläggningens andra. Den första skedde redan i april 2016.
SEAM var en flera så kallade nanosatelliter som sändes upp på en Sojuz-Fregat-raket tidigt på tisdag morgon svensk tid den 28 november. Strax efter uppskjutningen blev det klart att den största delen av nyttolasten, vädersatelliten Meteor M2-1, inte hade nått rymden som planerat. Det rapporterar bland annat Space News, TT/Ny teknik och KTH själva.
På Russian Space Web skriver rymdjournalisten Anatoly Zak att felet initialt såg att ha varit ett pinsamt mänskligt misstag. Enligt uppgifterna skulle flygkontrollsystemet på raketen, en typ som tidigare skickats upp från rymdbaserna Plesetsk och Baikonur, inte uppdaterats för den nya rymdhamnen. När raketens tredje steg kopplades bort skulle den ha försökt rätta till riktningen på ett ödesdigert sätt. Enligt nyhetsbyrån Tass pekades ut raketens satellitnavigeringssystem. De uppger att den havererade raketen föll någonstans i Atlanten.
Uppskjutningen sändes live på nätet:
Haveriet drabbade många mindre satellitprojekt utöver SEAM. Norska Romsenter meddelar att AISSat-3, som övervakar havstrafik, förlorades. En kanadensisk telesatellit var också med, rapporterar CBC. En rysk studentsatellit, Baumanets-2, strök också med.
SEAM, Small Explorer for Advanced Missions, är ett brett samarbete som leds av KTH:s Nickolay Ivchenko (SEAM:s hemsida, artikel i KTH magazine). Även tidigare astronauten Christer Fuglesang och rymdnestor Sven Grahn arbetar nära projektet. Företagen danska Gomspace och svenska ÅAC Microtec, både specialister på småsatelliter, har gjort viktiga bidrag, och rymdbolaget SSC tar emot satellitdata på Esrange.
I framtiden skulle just sådana småsatelliter kunna sändas upp från Sverige, om regeringen godkänner utbyggnaden av rymdbasen Esrange utanför Kiruna. Det hoppas i alla fall Christer Fuglesang.
– Jag ser mycket fram emot att vi skulle kunna skicka upp satelliter från Esrange, säger han till Populär Astronomi.
Fuglesang påpekar att prislappen för en svensk uppsändning inte nödvändigtvis blir billigare än vad som erbjuds av dagens stora aktörer på marknaden, som ryska Glavkosmos och amerikanska SpaceX.
– Men ändå öppnar sig nya möjligheter. Med den svenska anknytningen kan det finnas chans till nya ”piggyback”-möjligheter under goda villkor, säger Christer Fuglesang.
Rymdminister Helene Hellmark Knutsson väntas snart presentera regeringens nya rymdstrategi, som åtminstone tidigare planerats släppas före årsskiftet. Sedan september utreder Rymdstyrelsen tillsammans med SSC de affärsmässiga möjligheterna för en satellitbas på Esrange.
Mer om kubsatelliter finns i vår intervju med ÅAC Microtecs Emil Vinterhav i Populär Astronomi 2017/2.
