År 2019 är ett stort år för den som gillar rymd och astronomi. Svenska astronomiska sällskapet fyller 100 år – och samtidigt firas att det är 50 år sedan den första månlandningen. Dessutom fyller den Internationella astronomiska unionen 100 år och firar jubileet med evenemang för alllmänheten över hela jorden under parollen 100 år – under samma himmel.
2019 är ett superrymdår, helt enkelt, och Populär Astronomi vill att feststämningen ska nå så många som möjligt.
Svenska Astronomiska Sällskapet, som ju också ger ut Populär Astronomi, gör en historisk storsatsning som bjuder på 100 omvälvande nedslag från i ett sekel av historier om Sverige i rymden. På sajten 100.astronomiska.se – och som @astronomiska100 på Instagram – kommer hundra berättelser och fler än hundra bilder läggas ut under året.
Vi tog tag i redaktör för den astronomiska 100-satsningen, Johan Kärnfelt, författare, historiker vid Göteborgs universitet och skribent här på Populär Astronomi.
Johan, har du någon favorit bland de astronomiska ögonblick som kommer under året på 100 astronomiska?
– Det är mycket spännande som är på gång. Framåt sommaren kommer till exempel ett par inlägg om observatoriet i Saltsjöbaden som är lite speciella.
När vi i framtiden ser tillbaka på seklet fram till 2019, vilket ögonblick tror du kan komma att ha betytt mest för astronomi i Sverige?
– Kanske när Sällskapet grundas 1919 – men det finns många kandidater. Till exempel när Frida Palmér disputerar i astronomi som första kvinna 1939, eller den totala solförmörkelsen den 30 juni 1954, eller när Christer Fuglesang lyfter från Kennedy Space Center 2006.
Alla historier som ska dyka upp på ”100 astronomiska” har inte spikats, berättar Johan. Läsare som har en bild eller en berättelse om astronomi i Sverige som borde vara medska definitivt ta kontakt, tycker han.
– Vill man höra av sig så finns kontaktuppgifter på bloggen. Ovanliga och intressanta bilder letar vi efter hela tiden, så det är mycket välkommet, säger han.
