På juldagen sköts så till slut det rymdbaserade teleskopet James Webb upp och om ett par veckor når det sin destination när det lägger sig i omloppsbana kring solen, i närheten av den andra Lagrangepunkten. Lagrangepunkter är områden i systemet jorden-solen-månen som är gravitationellt intressanta. Här råder nämligen nära på jämnvikt mellan kropparna, vilket gör dem mycket lämpliga för placering av satelliter eller som i detta fall, rymdbaserade teleskop, då det krävs mycket små mängder bränsle för att hålla farkosten i stabilt läge.
Väl framme kommer James Webb Space Telescope (JWST) inleda sina observationer och förse oss med helt ny information och öppna nya dörrar för forskarna. Till skillnad från Hubble som är ett optiskt teleskop, det vill säga att dess observationer görs i synligt ljus, kommer JWST att se på universum i det infraröda spektrat. Detta gör att teleskopet bland annat kommer kunna fånga upp det allra tidigaste ljuset i universum, ljus som efter 13.5 miljarder år förskjutits från synligt till infrarött. JWST har också en otroligt hög sensitivitet och kommer därmed kunna fånga upp ljus från mycket svaga källor, så som de allra första stjärnorna och galaxerna i universum.
Teleskopet kan också riktas mot exoplaneter och fånga upp ljusreflektioner från deras atmosfärer, vars spektra sedan kan översättas till en kemisk komposition. Utifrån detta kan man avgöra om den aktuella planeten skulle kunna vara en kandidat till att hysa liv eller ej. Ytterligare en fördel med den infraröda strålningen är att den inte låter sig hindras av stoftmoln eller liknande vilket innebär att JWST kan se förbi dessa hinder och på så sätt observera de stoftrika platser där stjärnor och planetsystem bildas. Läs mer om de olika uppdragen som väntar rymdteleskopet.
Går allt enligt plan kommer de första datan från detta banbrytande teleskop att bli tillgängliga till sommaren och det finns många som ivrigt väntar på att komma igång med analyserna för att uppnå ny kunskap om vårt gåtfulla universum.
