Måndagen 5 december markerar den officiella byggstarten av SKA, världen största teleskop som svenska astronomer har ett stort engagemang inom. Detta kommer efter en intensiv period av att skriva kontrakt med olika aktörer och tio år efter att platserna för teleskopets antenner först blev valda. SKA kommer vara känsligt nog att mäta ljus från när de allra första stjärnorna bildades i universum.

SKA-observatoriet är en internationell organisation där 16 länder ingår, varav Sverige är ett (SKA står för Square Kilometer Array, ungefär kvadratkilometersuppställning på svenska). Här står Onsala rymdobservatorium och Chalmers tekniska högskola för Sveriges bidrag till observatoriet. SKA ska bestå av två uppställningar av teleskop, SKA-Mid i Sydafrika och SKA-Low i Australien, samt observatoriets högkvarter vid Jodrell Bank vid Manchester, Storbritannien. SKA är ett radioobservatorium där SKA-Mid ska mäta i frekvensområdet 350 MHz till 15400 MHz, och SKA-Low mäter i det lägre frekvensområdet mellan 50MHz och 350 MHz.

Illustration av hur parabolantennerna i SKA-Mid i Sydafrika kommer att se ut. Bild: SKAO.

I Sverige finns ett stort engagemang för projektet, som kan vara århundradets största vetenskapliga experiment. John Conway som är professor på Chalmers och föreståndare för Onsala rymdobservatorium berättar att en av mottagarna till SKA-Mid är helt och hållet designad i Sverige och konstruerad av svensk industri. Den kommer troligtvis att ha högst genomslagskraft till de vetenskapliga resultaten SKA kommer ge inom kosmologi och mörk energi.

– ”Band 1” [ett av frekvensområdena] kommer dessutom att användas för att hitta många pulsarer [neutronstjärnor, rester från döda tunga stjärnor] och förhoppningsvis även pulsar – svart hål-binärer [svart hål med en neutronstjärna i omloppsbana runt] som gör att man kan testa allmän relativitetsteori och alternativa gravitationsteorier, säger John Conway.

Julgranar i öknen? Nej, SKA-Low i Australien kommer att ha dessa två meter höga antennerna. I Bakgrunden syns teleskopen i Askap. Se video här. Bild: SKAO.

Sveriges mål är att bli fullvärdiga medlemmar i SKA-observatoriet, men är i dagsläget listade som potentiella medlemmar på SKA:s hemsida. John Conway berättar att all finansiering är klar från Sveriges sida, vilket innebär att Sveriges astronomer och andra parter har full tillgång till vetenskap, data och kontakter inom samarbetet. Det officiella beslutet från Sveriges regering att de ska skriva under SKA-avtalet saknas dock fortfarande, något som betyder att Sverige än så länge saknar en röst i SKA-observatoriets styrande råd.

Redan 2012 bestämdes det att SKA skulle delas upp mellan Sydafrika och Australien. Sedan dess har arbetet pågått med att få samman samarbetspartners, markägare och kontrakt till forskningsinstitutioner och industri. På platserna har det också byggts olika teleskop som används för forskning och för att testa tekniken SKA ska nyttja (Meerkat i Sydafrika och Askap i Australien).

Till vänster: Sydafrikas minister för forskning och innovation Bonginkosi Emmanuel Nzimande tillsammans med barn och ungdomar från trakten samt SKA-delegation i bakgrunden. Till höger: Surikatdansuppvisning till byggstartsfirandet. Bilder: SKAO.

Festligheter i Sydafrika och Australien
Båda delarna av observatoriet ska byggas i områden där lokalbefolkningarna har extremt lång historia. SKA-Mid ska byggas i Karoo-regionen som var hemvist för San-folket, kanske världens äldsta folkslag som levde i området för redan 22 000 år sedan. SKA-Low ska byggas i Wajarri Yamajis landsområden i västra Australien, även de har funnits i området flera tio tusen år.

En viktig del inom SKA-projektet är att värna om lokal miljö och kultur. Platserna skulle inte ha valts om inte respektive lokalbefolkningar hade godkänt dem. Lokal arbetskraft ska primärt användas och alla anställda ska utbildas i lokala traditioner och kultur för att öka respekten för dem. Byggena garanterar också skydd för natur och miljö i områdena.

Det finns mycket bevis för att San-folkets kultur lever vidare i dagens befolkning. Till exempel har de en traditionell Surikatdans som vanligtvis görs runt en eld. Till byggstarten i Sydafrika hade därför lokala barn och ungdomar en uppvisning av Surikatdans runt ett teleskopfundament istället. I Australien lämnade Wajarri-representanterna Gail Simpsons och Susan Merry över en Wajarrisk grävpinne och konst till SKAO-direktören och Australiens minister för industri och vetenskap.

Till vänster: SKA-observatoriets generaldirektör Phil Diamond emottar en Wajarri-grävpinne från Gail Simpsoms. Till höger: Wajarri-konstnären Susan Merry lämnar över ett konstverket ”SKA-Low at Inyarrimanha Ilgari Bundara” till Ed Husic, Australiens minister för vetenskap och industri. Bilder: SKAO.

SKA-Mid kommer att bestå av 197 st 13,5 och 15 meter stora parabolantenner som alla ska jobba i samklang som ett enda jättestort teleskop. SKA-Low ska istället bestå av massor av två meter höga julgransliknande antenner. Det ska byggas hisnande 131 072 stycken! Dessa kommer också jobba i samklang och nyttja liknande teknik som teleskopet Lofar i Europa, med en av stationerna vid Onsala rymdobservatorium. Radiovågor samlas in samtidigt för hela himlavalvet och sen riktar man in sig mot specifika områden med hjälp av mjukvara och kraftiga datorer.

Eftersom SKA ska byggas på södra halvklotet öppnar det nya ögon mot universum inom både nya frekvensområden och nya delar av himlen. År 2024 planeras både SKA-Mid och SKA-Low börja arbeta, då med de teleskop som är färdiga till dess.