Astronomer har för första gången lyckats kartlägga hela den innersta delen av Vintergatan i en enda högupplöst bild. Resultatet är ett kosmiskt panorama som sträcker sig över 650 ljusår. Bilden avslöjar ett kosmiskt landskap betydligt mer komplext och sammanvävt än forskarna tidigare anat.
– Den här bilden gör det möjligt för oss att för första gången kartlägga all stjärnbildande gas i Vintergatans centrum och se exakt var nya stjärnor håller på att bildas, säger Maya Petkova, forskare vid Chalmers tekniska högskola.
Maya Petkova är en del av forskningsprojektet ACES som ligger bakom rekordbilden tagen med radioteleskopet Alma. Galaxens centrum är ökänt svårt att studera. Stoft och täta moln blockerar det synliga ljuset och döljer vad som händer kring det supertunga svarta hålet Sagittarius A*. Radiovågor kan däremot ta sig genom stoftet, och radioteleskopet Alma spelade en viktig roll när den första bilden av Sagittarius A* togs.
Bild: ESO/Y. Beletsky
Almas största bild någonsin
För att skapa den färdiga bilden har forskarna kombinerat ett stort antal individuella observationer till en enda bild, den största som Alma hittills har producerat. Sett på himlen motsvarar den en yta jämförbar med tre fullmånar.
– När jag såg bilden för första gången slogs av den otroliga detaljrikedomen, säger Maya Petkova.
– Plötsligt trädde Vintergatans centrum fram som ett rikt, sammanlänkat system där varje region vi undersöker ger en ny pusselbit till hur hela systemet fungerar.
Bilden, som publiceras vid ett pressmeddelande av Eso, visar hur molekylmoln och långa gasfilament trådar sig genom Vintergatans centrala molekylär zon, det område som omger Sagittarius A*. De extrema förhållandena liknar dem man tror rådde i unga universum, där stjärnbildningen var intensiv och kaotisk. Genom att studera vår egen galaxkärna kan astronomer dra slutsatser om hur galaxerna utvecklats och förändrats över tid.
Bild: ALMA(ESO/NAOJ/NRAO)/S. Longmore et al. Background: ESO/D. Minniti et al.
Ekosystem av stjärnor
Kall, molekylär gas är det som stjärnor bildas ur. När gasen kyls kondenserar den, och drar ihop sig till täta klumpar. När det blir tätt nog, tänds stjärnor. ACES, forskningsprojektet bakom bilden, syftar till att kartlägga egenskaperna hos gasen i galaxcentrum, ett viktigt steg i att förstå hur stjärnor bildas i extrema miljöer, hur galaxen utvecklats, och bättre förstå hur gasen interagerar med det svarta hålet. Genom bilden, som visar den kalla gasen i galaxens inre, har man nu tagit ett stort steg i rätt riktning.
Maya Petkova berättar att de i bilden ser spår av stjärnors födelsekammare.
– Men vi ser också spåren av äldre stjärnor som under sina korta liv och starka explosioner som supernovor har format gasens rörelser, säger hon.
Hon beskriver det som ett ekosystem där stjärnor inte bara föds, utan där generationer av stjärnor påverkar miljön och lämnar avtryck som forskare nu kan följa i detalj. Det som överraskade henne mest var den kemiska mångfalden: ett rikt kemiskt fingeravtryck med allt från enkla molekyler som kiselmonoxid till mer komplexa, organiska ämnen som aceton och etanol.
– Det visar vilken komplex och kaotisk miljö det faktiskt är, säger hon.
Alma – Atacama Large Millimeter/submillimeter Array
Ett av världens mest avancerade radioteleskop, beläget i Chiles Atacamaöknen. Alma drivs av flera internationella partners, där Chalmers och Onsala (bild nedan) är med sedan starten 2011. Med sina 66 antenner kan Alma fånga in radiovågorna från kallt kosmiskt material, såsom gas och stoft.
