Det här är ett gästinlägg av Malin Sandström, som vanligtvis bloggar på vetenskapsnytt.

Bild: Malin SandströmDen brittiske science fiction-författaren och visionären sir Arthur C. Clarke har stått med ena foten i rymden och den andra i framtiden allt sedan 1945, då han både sålde sin första novell till Astounding Science och blev den förste att lägga fram idén om kommunikationssatelliter i en teknisk artikel i brittiska Wireless World.

Hans första bok publicerades 1951, och han har vid det här laget publicerat över 70 böcker och mer än 500 artiklar och noveller. Mest känd är filmen 2001: Ett rymdäventyr (2001: A Space Odyssey), som Clarke författade ihop med Stanley Kubrick. Monoliter, opålitliga AI:er, supersmarta utomjordiska varelser som hjälper fram människans utveckling… alla tog de sig in i det allmänna medvetandet genom denna film från 1968, som ironiskt nog fick väldigt blandad kritik när den kom, men idag anses vara en av världens främsta filmer.

Som författare hyllas Clarke framför allt för att ha bundit ihop SF-fältet med mänskliga frågor och filosofi — samtidigt som han med sin bakgrund inom matematik och fysik skrev ”hård”, verklighetstrogen science fiction. Många författare nämner honom som inspiration och som förebild, och han har en i högsta grad levande skara fans runtom i världen — de har bland annat satt upp en blogg där folk världen runt kan framföra gratulationer till Clarke för de nittio åren. I skrivande stund har den över 400 kommentarer.

Inom rymdfältet ses Clarke som en visionär och inspiratör. Det finns till och med ett pris uppkallat efter honom; en belöning till de som mest främjat utforskningen av rymden: Sir Arthur Clarke Award, instiftat för två år sedan. Vem som helst kan nominera pristagare genom den officiella webbsidan, fram till den 31 december varje år.

Som ett tecken på Clarkes brobyggande mellan vetenskap och SF är det kanske symptomatiskt att han har skrivit den första science fiction-text som anrika vetenskapstidskriften Nature någonsin tryckt — år 1999 — som avspark för en periodvis återkommande serie med korta SF-noveller under vinjetten ”Futures” (lyssna på den här, uppläst av Clarke själv).

Så tänk lite extra på satelliter idag, hyr och se 2001, nominera en rymdutforskare, läs Salons betydligt bättre text om Clarke eller lyssna på hans torra och precisa uppläsning av egna Improving the Neighbourhood. Själv ska jag fira honom genom att slå mig ner i soffan med tusensidiga tegelstenen ”The Collected Stories”.

Andra bloggar om: , , , ,