Modern forskning presenteras ofta för allmänheten i form av ”Nu har forskare upptäckt…”, ”Nu vet man att…”. osv. Man kan lätt få en bild av att vetenskaplig kunskap är ett stort berg av fakta som hela tiden byggs på.
Att svarta hål existerar är de flesta astronomer övertygade om. De största bestarna tros ha hundratals miljoner solmassor inuti sig men en radie inte större än avståndet mellan jorden och solen.
Hittills har man trott att dessa mest massiva svarta hål håller till i mitten av galaxer. Där kan de bildas genom successiv uppbyggnad av mindre svarta hål och annat skräp som flyger omkring såsom solar, gas och planeter.
Forskare i Tyskland har nu dock hittat ett supermassivt svart hål som blivit utkickat ur sin galax och flyger iväg på egen hand med en hastighet av minst 2650 kilometer i sekunden. (Med denna hastighet färdas du mellan Stockholm och Göteborg på 0,18 sekunder).
Hur tror du att forskarna kommit fram till slutsatsen att de tittar på ett svart hål som åker med denna hastigheten? Jo, man tittar på spektrumet som sänds ut av gas runt det svarta hålet. Precis som en ambulanssiren ändras frekvensen på signalerna om det svarta hålet rör på sig. Av förskjutningens storlek kan man räkna fram hastigheten.
Men hur säkra är de egentligen på sin tolkning? Kan det tänkas att det svarta hålet i själva verket ligger i en annan galax som råkar ligga precis bakom den första?
Jag rekommenderar läsning av artikeln (som bara är 4 sidor), där du kan se hur en sådan här ’upptäckt’ går till i verkligheten. Vilka antaganden gör forskarna? Hade du resonerat på ett annat sätt? Välkommen in i forskarvärlden…
Galaxen: Hubble Space Telescope. Illustration av svart hål: Max Planck Institute for Extraterrestrial Physics.
