Den här veckan kan du göra som sonden Messenger gjorde i januari och kolla in planeten Merkurius. Fast med egna ögon och härifrån jorden.

Jag vet, eftersom jag var ute på husets takterrass här i södra Stockholm igår kväll och fick själv syn på den, blinkande hemlighetsfullt där solnedgångens brandgula och nattens blåa fonder möts. Första försöket gjorde jag strax efter nio. Jag hade kollat på Yoursky och tyckt att det såg lovande ut. Men det var lite för tidigt, och jag visste inte riktigt vart jag skulle titta. Mot västnordväst skulle det vara, men hur pass högt upp? Gick in igen och denna gång drog jag igång ypperliga gratisplanetarieprogrammet Stellarium (ladda ner det nu om du inte redan gjort det), som talade om att Merkurius låg ca 8 grader ovan horisonten, lite mindre än en utsträckt näve alltså. Upp till taket igen alltså, nu var det 21.30 och de första stjärnorna kunde skymtas. Kollade kikarens fokus (en liten kikare är ganska praktiskt att ha med om man letar Merkurius), riktade in den mot västnordväst och där var den ju! En kvart senare var den längre till höger och närmare horisonten men tydligare mot den mörkare bakgrunden, jag kunde prova utan kikare och visst syntes den även med blotta ögat. Sjukt tillfredsställande 🙂

På tisdag blir det lättare, då månens tunna skära syns strax ovan Merkurius. Kolla till exempel NAK-radarparet Sven Mårdh och André Frankes karta som visar hur Merkurius ligger sedd från Norrköping. Borta på Astronomiguiden diskuteras säsongens första amatörobservationer på Merkurius. Heder åt Thomas Karlsson från Varberg som lyckades få syn på den redan den 24 april.
NASA/Johns Hopkins University Applied Physics Laboratory/Carnegie Institution of Washington
Merkurius sedd från närmare håll av sonden Messenger. I veckan blev det klart med namn på några av de kratrar och andra sevärdheter som Messenger upptäckte när den svängde förbi i januari, och som vanligt på Merkurius blev det konstnärer av olika slag som som fick låna sina namn till kratrarna.