Bara 53% tycker att astronomin är vetenskaplig. (Graf: Vetenskap & allmänhet. Siffrorna anger andelen som svarade 4 eller 5 på en skala från 1=inte alls till 5=i högsta grad vetenskapligt)
Enligt föreningen Vetenskap & allmänhets senaste opinionsundersökning dalar förtroendet för forskningen, och, verkar det som, för astronomin i synnerhet. De svarande fick nämligen fundera kring vilka ämnen som de tycker är vetenskapliga; nästan hälften tyckte inte att astronomin riktigt kvalade in. Meteorologin, som jämförelse, anses av 72 procent som vetenskaplig. Förra året fick medicin ett ännu högre förtroende, 95 procent.
Varför skulle astronomin anses vara mindre vetenskaplig? Kanske man tänker på hobbyastronomerna, som ju glatt skådar stjärnor utan att vara speciellt vetenskapliga av sig. Alternativet är väl att astronomins anseende börjar att dala, och det mitt under brinnande Astronomiår. Det vore ju illa.
Jag undrar om det kanske finns en annan förklaring. Många har lätt att förväxla astronomin och astrologin, namnen låter ju mycket lika. Respondenterna fick en kort beskrivning av varje ämne: astronomin är studiet av himlakropparna och universum och astrologin studiet av stjärnteckens inverkan på våra liv. Visst låter de lika seriösa? Jag menar, om astrologerna höll sig seriöst till att studera stjärnteckens inverkan skulle på människor skulle de bli tokiga av bristen på resultat. Astrologer påstår att himlakropparnas rörelser påverkar oss, studera det gör de inte. Det verkar som Vetenskap & allmänhets undersökning skönmålat astrologin i sin iver att undvika förväxling med astronomin.
Jag mejlade V&A:s Karin Hermansson, som själv bloggat om undersökningen, och hon håller med att det kan vara på det sättet.
– Vi får fundera över formuleringen av astrologifrågan till nästa år, skriver hon.
Undersökningen bekräftar förresten att det är vanligare bland folk under 30 att tro på astrologin (eller, som sagt, ha problem med stavningen). Kanske det är samma femtedel av de unga svenskarna som säger sig tro på konspirationsteorier om 9/11-attackerna (Kalla fakta i TV4).
Nåja, allt detta blir bra diskussionsstoff för Vetenskap & allmänhets V-A dagen den 12 november i Stockholm dit man kan gå för att snacka vettigheter med sådana som författaren Lena Andersson, kosmologen Ulf Danielsson, forskningsministern Tobias Krantz, Kalla faktas Gustav Fridolin och Helena Benaouda från Sveriges muslimska råd.
Astronomi och astrologi förväxlas jämt och ständigt, orden är förvillande lika, och båda betyder ju egentligen ”läran om stjärnorna”. Jag tror att resultatet av undersökningen skulle bli annorlunda om man byter ut astronomi mot astrofysik, och istället för astrologi skriver horoskop.
Ja, det var onekligen min första tanke också. Om det inte är ett ord man kommer i kontakt med så ofta kan det nog vara lätt att bli osäker på vilket som var vilket.
Hej! Tack för att du skriver om vår undersökning!
Visst kan det hända att folk blandar ihop begreppen – särskilt de som inte riktigt lyssnar på frågan, vilket nog händer ibland under telefonintervjuer. Samtidigt tycker jag att ordet ”stjärntecken” kopplar ganska tydligt till horoskop. Ordvalet ”studiet av…” är genomgående för alla ämnen i frågan, för att det ska vara enhetligt.
Hans har dock rätt i att horoskop ger mycket färre ”vetenskapligt-svar”. I Eurobarometern 2005 sa bara 8% av svenskarna att horoskop är vetenskapligt, men 33 procent att astrologi är det (splittade, dvs ingen får båda frågorna). Där ges inga förklaringar alls till några av ämnena/företeelserna. Att fråga om horoskop i stället för astrologi är dock som att fråga om ”väderleksprognos” i stället för ”meteorologi”, tycker jag.
Intressant nog sade hela 76% av svenskarna i Eurobarometerundersökningen att astronomi var vetenskapligt, vilket är klart högre än i vår studie. Så det är möjligt att det är vår förklaring av astronomi bör ändras. Astrofysik, som Hans föreslår är kanske ett bättre begrepp för dem som är lite mer insatta, och det skulle säkerligen ge högre siffror eftersom ordet ”fysik” är förtroendeingivande i sig. Etiketter är som bekant viktiga. Men är inte ”astronomi” det ord man hör ända från skolåldern? Och är det inte ”astronomiår” just i år? Vad är det som är relevantast och intressantast att fråga om?
Men, har ni några förslag på korta och begripliga förklaringar till begreppen är jag hur som helst idel öra. Vi arbetar ständigt med alla våra frågeformuleringar, och utvecklar dem gärna när det behövs!
Och välkomna till VA-dagen! Det går fortfarande att anmäla sig!
Det finns väl få andra vetenskaper som bygger lika mycket på matte, fysik, kemi osv. som astronomin.
Jag undrar om till och med nationalekonomerna själva anser att de sysslar med vetenskap. De pratar väl mer om verktyg och tendenser än om ekvationer och naturlagar. Ändå hamnar de högre i undersökningen.
Resultatet känns naturligtvis skevt. Det ska bli intressant att se om astronomiåret får något genomslag i nästa års undersökning men det förutsätter naturligtvis att terminologin inte förändras.
Okunskapen om vad som skiljer astronomi och astrologi åt är så stor, det är min uppfattning, att förväxlingsrisken skymmer bort det man vill undersöka. Förklaringarna bör under alla omständigheter vara mer klargörande, och ordet horoskop bör absolut inkluderas när det gäller astrologin. Det är, inbillar jag mig, inte människors ordkunskap man vill testa utan hur inställningen är till innehållet i astronomers och astrologers verksamheter.
Även i pressen ser man emellanåt hänvisningar till någon ”professor i astrologi”. Det är väl inte så länge sedan Peter Linde vid observatoriet i Lund titulerades astrolog i en dags- eller kanske kvällstidning. Varken journalister eller allmänhet förmår skilja på astronomi och astrologi. Och det slår förstås igenom mycket tydligt i den nu aktuella undersökningen.
Jag vet inte om astronomerna behöver bekymra sig så mycket. Själv hör jag numera hemma på Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion (GU), och som framgår kommer våra ämnen sämst ut i studien :-). Att medicin och meteorologi ligger högt är ju inte så konstigt, men tanke på att alla har direkta erfarenheter av dessa. I jämförelse med detta blir förstås astronomi, historia eller vad det nu är rena flummet. Det som jag blir med förbryllad över är att informationsteknik kommer så högt. Vet gemene man överhuvudtaget vad det handlar om? Eller kopplar man det helt enkelt till IT som är en annan välbekant företeelse?
Astronomin hade legat ännu sämre till om inte jag själv hade ingått i det slumpmässiga urvalet! (Den i hushållet som fyller år nästa gång…)
Men jag tror också att det i fallet astronomi/astrologi mycket är fråga om ordkunskap och förväxling. Såpass att jag inte tycker undersökningen säger så mycket. Hade man frågat om rymdforskning/horoskop skulle siffrorna se rätt annorlunda ut.
Det riktigt oroväckande är att naationalekonomi anses som mer vetenskapligt. Och frågan är om det i det sammanhanget gör någon skillnad om man menar astronomi eller astrologi 😉
Enligt min åsikt är psykiatri ingen vetenskap… räknas den in i medicin håller jag inte med de som röstat 😀 Jag tror också att folk inte skiljer på astronomi och astrologi… tyvärr… för annars är ju astronomi en ”matematisk” gren av fysiken nuförtiden, borde komma i topp före medicin enligt min ringa åsikt 🙂
Ja, för att inte tala om nationalekonomi; det är ingen vetenskap!!!!
Comments are closed.