Runt omkring det lätta, men tunga, svarta hålet i NGC 300 enligt konstnären Luis Calçadas. Dess kompis, stjärnan till höger, kommer själv explodera och bilda ett svart hål i framtiden. (Bild: ESO/L. Calçada)
Alla älskar att vara rädda för svarta hål, och den här veckan har bjudit på mer än sin beskärda del av rackarna. Så vi behöver vara systematiska för att inte dras in i förvirringens mörker:
Basfakta: Svarta hål är ställen i universum där all materia förfaller vara nerpackad i en punkt och omgiven av ett område därifrån ljus inte kan ta sig ut. I SVT2 och SVT Play går programmet De svarta hålens gåta som berättar om svarta hål i allmänhet.
Två sorts hål som det finns goda bevis för i verkligheten:
(1) de supertunga hittas i mitten av t ex spiralgalaxer, väger hutlöst mycket, och gillas av Muse-fans. Man vet inte hur de skapas (DN nyligen).
(2) de lätta hittas i dubbelsystem tillsämmans med stjärnor. Väger rätt lite. Skapas när en tung stjärna exploderar som supernova, gärna med en blixt av gammastrålning.
Veckans hål nr 1 då: Astronomen Paul Crowther med kollegor har hittat och mätt massan på ett lätt svart hål i den snygga spiralgalaxen NGC 300 (t ex SVT). Lätt och lätt förresten; det väger cirka 15 gånger solens massa, och blir således det tyngsta lätta svarta hålet som vi känner till. Läs mer om det hos ESO (pressmeddelandet är jag delvis skyldig till), eller kolla artikeln på arXiv.org.
Veckans hål nr 2 och 3: I tidskriften Nature presenteras två extremt energiska stjärnexplosioner som för allt i världen ser ut som gammablixtar, fast utan blixten i gammastrålning. Materia tycks ha kastats ut i rymden med hastigheter upp till 85 procent av ljusets hastighet, åtminstone i det ena fallet. Svensk inblandning finns i båda fall: stockholmastronomen Claes Fransson är med i teamet som studerat supernovan 2009bb, och supernovan 2007gr observerades med radioteleskopnätverket eVLBI där teleskop vid Onsala rymdobservatorium ingår. Pressinfo om dessa finns hos amerikanska NRAO och hos holländska Astron.
Veckans hål nr 4: Svarta hål, exploderande stjärnor och galaxernas virvlande mittpunkter är spännade för både forskare och allmänheten. En liknande skräckblandad förtjusning verkar väckas av följetongerna om Saab och Volvo. Det förklarar säkert varför S-ledaren Mona Sahlin i veckan kallade den industriella utvecklingen för ett svart hål i regeringens politik (KvP).
Slutligen tipsar bloggaren Magnus Ehinger om kärncentrumet CERN:s nya hiphoplåt the Black hole rap, som är tänkt att lugna alla som trott att det skulle kunna bildas farliga svarta hål i LHC. Synd bara att de inte döpte den till Fear of a black hole planet.
