Den 1 juli gäller en ny läroplan för den svenska grundskolan. Läroplanen, som presenterades i höstas av utbildningsministern Jan Björklund och som kan laddas ner från Skolverkets hemsida, innebär förändringar för hur grundskoleelever möter astronomin.
Eleverna kommer att blir bättre på att förstå hur jorden, solen och månen rör sig, och de kommer att bli bättre på stjärnhimlens förändringar – men det kan bli mindre planetpyssel på lektionerna.
Vi ringde upp Lars Forsberg vid Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet, som var med i gruppen som tog fram den nya läroplanerna i NO-ämnena. De ville att eleverna ska kunna lära sig om saker som de själva kan se på himlen, menar Lars Forsberg.
– Det vi lagt in är stjärnbilder och stjärnhimlen. Vi tyckte att man ska jobba med det som alla enkelt kan observera, säger han.
PA: Varför ville ni att eleverna skulle få lära sig med om stjärnhimlens förändringar?
– Det gör omvärlden mer greppbar. Under världshistorien har astronomerna haft en enorm historiskt viktig påverkan på vår kultur. Man behöver kunna en del astronomi för att förstå omvärlden och utvecklingen av den världsbild vi har idag.
För eleverna kan det innebära nya lektioner – under stjärnorna.
– Jag tror att i stor utsträckning vill lärarna gå ut och göra kvällsundervisning.
Den nya läroplanen är enligt Lars Forsberg tydligare om vilka mål som ska uppfyllas. Samtidigt blir det mindre om planeterna i årskurs 1-3. Enligt gamla läroplaner från 60-talet skulle man undervisa om planetsystemet redan i lågstadiet, något som hängt kvar som tradition hos många lärare.
– Lärarna har jobbat med planetsystemet under den gamla läroplanen, men det har mest blivit en bilduppgift. Man gjorde till exempel papiermaché-modeller, och de har inte kunnat vara skalenliga vare sig vad det gäller storlek eller avstånd. Och hur många åttaåringar vet om att de kan ha sett en planet?
Istället för att brottas med svåra begrepp som ”gasplanet” och ”atmosfär” får eleverna möjlighet att om istället bli bra på hur jorden, solen och månen rör sig, förklarar han.
I den nya läroplanen för årskurs 4-6 finns dessutom ett nytt avsnitt om ”Människan i rymden och användningen av satelliter”, i vilket eleverna ska lära sig bland annat om varför vi gör rymdfärder och vad satelliter kan användas till.
Nu när Christer Fuglesang varit i rymden och satellittekniken verkligen nått allmänheten känns det riktigt kul att skolbarn ska få bättre grepp om världsrymden. Bakom planeternas nedprioritering ligger kanske en känsla av att solsystemet efter Plutos nedgradering blivit lite svårare att greppa. Gott så: på en lektion under stjärnorna får barnen tillgång till oändligt mycket mer.